Därför bör bolagsskatten sänkas under mandatperioden
Trots näringslivets önskan om att politiken skulle fokusera på tillväxten i valrörelsen har många genomarbetade och bra förslag lämnats utan åtgärd. " I en tid där den internationella konkurrensen hårdnar så har det blivit än viktigare att Sverige satsar på en konkurrenskraftig bolagsskatt”, säger skatteexperten Johan Hörberg.
Bolagsskatten har sänkts vid flera tillfällen de senaste åren. Mellan 2013 och 2018 uppgick den till 22 procent, 2019 sänktes den till 21,4 procent och 2021 till 20,6 procent som fortfarande gäller. Under våren 2025 skickade regeringen ut ett lagförslag på remiss om att bolagsskatten skulle sänkas från 20,6 till 20 procent. Men trots näringslivets förhoppningar så uteblev en sänkning helt i höstbudgeten.
– Det var synd att det inte blev en sänkning i förra årets höstbudget, då det hade varit välkommet. Men vi anser fortfarande att omfattningen på föreslagna sänkningen är alldeles för försiktig, säger Johan Hörberg, skattejurist.
En så viktig skatt, avgörande för tillväxt, investeringar och jobb, har också helt gått under radarn under valrörelsen, menar han.
Finsk inspiration
Den svenska regeringen bör inspireras av Finland som beslutat att bolagsskatten ska sänkas från 20 procent till 18, menar han. Men utöver en sänkning är det viktigt att bolagsskattesystemet som helhet ses över för att bli internationellt konkurrenskraftigt. Bolagsskatten brukar ofta benämnas som en av de skadligaste skatterna för att den i väldigt hög grad påverkar företagens investeringsbeslut.
– Om en stor del av ett företags vinst går till att betala bolagsskatt i stället för återinvesteringar eller nyanställningar, så är det klart att det också påverkar företagens beslut om var man väljer att investera.
I en ny rapport från Svenskt Näringsliv identifieras ett antal reformområden som skulle kunna gynna tillväxt, sysselsättning och omsättning. Av minst lika stor betydelse som en sänkning av bolagsskatten är förslaget om förbättrade ränteavdragsregler, ett förslag som redan gått igenom Lagrådet.
– Det här är viktigt både för större och mindre företag. Förra höstbudgeten när den låg på bordet så trodde många att reglerna skulle ändras, men det blev en stor besvikelse att så inte blev fallet.
”Konkurrensnackdel för företagen”
Han menar att problematiken med de svenska ränteavdragsreglerna för företag är att de är komplexa, träffar situationer utanför det tilltänkta tillämpningsområdet och det i sig skapar högre skattekostnader än vad är avsett för vanliga koncerner.
– Företagen vill såklart kunna expandera och göra investeringar utan att drabbas av negativa konsekvenser.
– Det blir en konkurrensnackdel för företagen om de inte kan sätta upp en finansieringsstruktur som är affärsmässigt betingad. Nu drivs ju vissa finansieringsstrukturer av skatteövervägande snarare än vad som är affärsmässigt mest effektivt.
Dessutom lyfts behovet av skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) fram som en viktig del för att stärka tillväxten.
– I takt med det ökande globala konkurrensen är det viktigt att vi nu visar att vi är i framkant och att Sverige är ett väldigt bra ställe för företagen att göra investeringar i FoU.
Avdragsrätt för sponsring
Ytterligare en del som tas upp i rapporten handlar om att förslaget om utvidgad avdragsrätt för sponsring borde genomföras. Även det har behandlats av Lagrådet. I dagsläget har regelverket för avdrag för sponsring stora brister som missgynnar både de företag som vill sponsra och även de som tar emot sponsring.
– Här har verkligheten sprungit ifrån regelverket.
Kortfattat handlar problematiken om att det i dagens regelverk krävs att det ska finnas en motprestation för att få göra avdrag, förklarar han.
– Det innebär alltså att du ska få exempelvis ett reklamvärde som motsvarar det du bidrar med. Men verkligheten ser inte ut så, utan när man sponsrar så gör man ofta det utifrån good will eller varumärkesbyggande.
Det här leder till att sponsring som skulle kunna gå till idrottsklubbar eller kulturföreningar inte blir av.
– Det är sannolikt så att många föreningar, och framför allt sådana som inte är så kommersiellt gångbara och därmed inte har kapacitet att generera stora reklamintäkter, inte får den sponsring de skulle behöva på grund av att företagen inte har avdragsrätt.
