LogoLogo
LogoLogo
NYHET10 januari 2017

Det behövs många skattereformer

Skattediskussionen behöver bli mer konkret. Genom att åtgärda skadliga skatter kan tillväxten främjas och skattebaserna växa i en god spiral. Skatterna behöver användas som konkurrensmedel, skriver skattechef Johan Fall.

För att stärka Sverige i den allt tuffare globala konkurrensen behöver skattesystemet förbättras på många punkter. Det är därför viktigt att skattedebatten fokuserar på de konkreta skäl som finns för specifika reformer, såsom lägre marginalskatter, generellt sänkt kapitalskatt, förbättrad rättssäkerhet och mycket mer. Idag lanserade TCO ett skattepolitiskt program som är ganska allmänt hållet men tar upp några av dessa frågor.

Att det behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer är något som näringslivet framhållit ofta. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. I takt med att de förändras, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Detta skapar utrymme för att åtgärda ytterligare skadliga skatter, och så vidare i en god spiral. Ledordet för fortsatta skattereformer är konkurrenskraft.

Marginalskatterna behöver bli lägre. Det skulle stärka incitamenten till arbete, få Sverige att klättra i värdekedjan och förbättra förutsättningarna för företagandet och ett mer dynamiskt näringsliv. Idag är Sveriges marginalskatter högst i världen. Många tidigare utredningar och rapporter, från exempelvis Finanspolitiska rådet, Långtidsutredningen och ESO, har visat att marginalskatterna måste åtgärdas och att det t.o.m. skulle stärka statsfinanserna. Marginalskatter är därmed inte ett träffsäkert verktyg för fördelningspolitik, eftersom lägre marginalskatter skulle öka skatteintäkterna och därmed öka utrymmet för andra mer träffsäkra insatser. Några av de mer konkreta delarna i programmet från TCO tar fasta på dessa aspekter.

Kapitalskattesatsen behöver också sänkas, generellt. Det stärker incitamenten till sparande, investeringar och företagande. Kapital är lättflyktigt och lägre skattesats behövs för att skapa konkurrenskraft; åtskilliga kartläggningar visar ett lägre snitt ner emot 17 % i omvärlden jämfört med normalt 30% i Sverige. Inte minst när det gäller kapitalvinstbeskattning är skatten ofta väsentligt lägre i andra länder.

Rätt reformer behövs även inom andra skatteområden. Inom rättssäkerhetens område behöver företagares situation stärkas genom bl.a. slopat företrädaransvar, tillvaratagna rättigheter för skattskyldiga i skatteprocesser och tydliga gränser för Skatteverkets befogenheter. Området tangerar delar av bolagsbeskattningen, där mer rättssäkra regler är en lika viktig som brådskande reform. Många rättssäkerhetsåtgärder kan ske utan direkta effekter för de offentliga finanserna.

momsområdet finns stora möjligheter att förenkla och fördjupa diskussionen då vi idag bara utnyttjar halva momsskattebasen. Även redovisningsreglerna, med sina många kopplingar till skatteregelverken, behöver förenklas och förbättras. Villkoren och reglerna för Sveriges mindre företag, som skapar de flesta nya jobben, är också viktiga och försämrad entreprenörsskatt måste undvikas. Andra betydelsefulla områden för skattereformer är energiskatterna och skatteavtalen och även här är konkurrenskraften den naturliga ledstjärnan, inte minst som dessa regler har särskilt stor relevans för företag med stor internationell verksamhet.

Skatterna behöver också ur ett demokratiperspektiv få ökad transparens och tydlighet. Undersökningar bland allmänheten visar att 94% underskattar skatternas omfattning. En enkel åtgärd är att på lönebesked tydligare visa hela skatten, inklusive arbetsgivaravgiften. På sikt kunde förmodligen arbetsgivaravgiften slopas och inkluderas i lönen, men det behöver utredas. Danmark är ett levande exempel på att en sådan ordning kan fungera.

På vart och ett av dessa områden kan analysen fördjupas och många fler angelägna skattefrågor finns också. Sveriges välstånd kan stärkas genom att skattesystemet används som ett konkurrensmedel. I takt med att ekonomins tillväxtförmåga förbättras kan skattebaserna växa och lägre skattetryck kan därmed gå hand i hand med ökade skatteintäkter.

När det gäller skattekvoten är dagens utspel från TCO motsägelsefullt eftersom man å ena sidan inte tar ställning och å andra sidan utgår från att den ska vara oförändrad. Här behövs ett bredare perspektiv som inte analyserar offentligfinansiella konsekvenser av skatteförändringar statiskt, utan med hänsyn till hur skattebaserna påverkas. Därtill är stram utgiftspolitik viktigast för grundkravet om sunda offentliga finanser. Bara i andra hand kan skatteförändringar vara aktuellt att pröva. Sveriges hårda beskattning på de flesta områden gör möjligheterna starkt begränsade, men det är mindre snedvridande med skatt på konsumtion än på inkomster.

Den fortsatta diskussionen behöver bli mer konkret och undvika att peka på en skattereform som allmänt hållet, diffust och otydligt begrepp. Innehållet i varje enskild reform på skatteområdet är avgörande. Nostalgiska tillbakablickar på gamla inhemska skattereformer blir återvändsgränder.

Med början kring millennieskiftet gjordes många kloka reformer på skatteområdet. Såväl vänster- som högerregeringar minskade skatterna på arbete, arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter slopades, RUT och ROT etablerades och småföretagen fick bättre regler. Ekonomin utvecklades väl och skattetrycket minskade från 49 till 43 procent av BNP medan skatteintäkterna ökade med 275 miljarder kr, rensat för inflation och resurserna till vård, skola och omsorg kunde öka såväl realt som per vårdtillfälle, elev och brukare. Lärdomen är att successiva skattereformer är vägen framåt. Fokus måste vara på att göra rätt reformer med minskade snedvridningar och ökad konkurrenskraft som ledstjärnor.

Sammanfattningsvis har båda färgerna av regeringar lett utvecklingen under huvuddelen av tiden efter år 2000 med lägre skatt för både arbete och kapital. I stort har det varit fråga om åtgärder för ökad effektivitet och tillväxt. En annan sak är det senaste dryga årets skadliga skattehöjningar som beslutats eller aviserats på totalt över 60 miljarder kr. Denna förändring är mycket bekymmersam och det är viktigt att skattepolitiken snabbt byter tillbaka till en tydlig inriktning för ökad konkurrenskraft. Det är intressant att se TCO:s utspel i det sammanhanget.

Skatter
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist