En av Sveriges stora utmaningar framöver är utanförskapet. Vid årsskiftet var antalet människor i utanförskap cirka 800 000. Det motsvarar nästan var åttonde person i arbetsför ålder och kostnaderna för utanförskapet är enorma. Mätt i kronor är den totala kostnaden hela 270 miljarder kronor varje år.
Vägen ut ur denna problematik är att skapa fler jobb och här är små och växande företag helt avgörande. Vi vet att fyra av fem nya jobb skapas i företag med färre än 200 anställda. För dessa företag är den så kallade entreprenörsskatten (3:12-reglerna) central. Det är entreprenörsskatten som styr villkoren för entreprenörskap, investeringar och jobbskapande i företag där ägarna själva är aktiva. Det handlar om hela 450 000 företag med 474 000 delägare.
I en ny rapport från Svenskt Näringsliv beskrivs hur regelverket för entreprenörsskatten, skattebaserna och sysselsättningen utvecklats över tid. Entreprenörsskatten reformerades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen med regeländringar som trädde i kraft från och med 2006. Syftena var att öka legitimiteten bland företagarna, att undvika alltför hög beskattning av ägare till företag med mycket hög avkastning och att stärka incitamenten till risktagande. Utvecklingen därefter har varit mycket positiv. Antalet anställda i 3:12-företag, inklusive dotterbolag, har ökat med mer än 50 procent sedan 2005 och idag har 3:12-företagen tillsammans 1,5 miljoner anställda. Utdelningarna från 3:12-företag har växt kraftigt och de har på senare år genererat skatteintäkter på 15–20 miljarder kronor per år, att jämföra med ca 3 miljarder kr per år under perioden före reformerna
Varje gång ansvariga politiker pratar om försämringar i ägarvillkoren sänder det en negativ signal som minskar investeringsviljan.
Finansminister Magdalena Andersson har gång på gång pekat ut 3:12-reglerna som ett område där beskattningen borde ökas. Med tanke på den positiva utveckling som skett i 3:12-företagen och deras betydelse för jobbskapandet vore detta som att kasta bort det ett mycket viktigt verktyg som finns för att minska utanförskapet. Varje gång ansvariga politiker pratar om försämringar i ägarvillkoren sänder det en negativ signal som minskar investeringsviljan.
Istället borde politiken inriktas på fortsatta reformer av entreprenörsskatten. Inte minst är detta angeläget mot bakgrund av det ansträngda läge med svag konjunktur och växande arbetslöshet som följt av den pågående coronapandemin.
Skatt på ägandeSkatterUtanförskapJohan Fall