LogoLogo
LogoLogo
Nyhet26 november 2018

Näringslivstoppar sågar svenska skatter: "På väg åt fel håll"

Höga skatter på arbete, ägande och entreprenörskap bromsar Sveriges konkurrenskraft, påpekade tunga näringslivsföreträdare och forskare under ett seminarium i samband med att Näringslivets Skattedelegation firade 100 år. ”Världen förändras och vi kan inte bara nöja oss med att hänga med, vi måste ta täten”, sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor.

John Hassler, professor I nationalekonomi på Stockholms universitet, Jacob Wallenberg, vd för Investor och Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF
John Hassler, professor I nationalekonomi på Stockholms universitet, Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF
Jacob Wallenberg
Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
Foto: SREN ANDERSSON

Världens rikaste man äger en butik som inte fanns för trettio år sedan, visserligen digital men därför också världsomspännande. Världens näst största företag är ett statligt elbolag i Kina som knappt någon här hört talas om. Spotify, vårt svenska musikkunder, är värt 24 miljarder på börsen men har aldrig gått med vinst. Världen är på väg att förändras, enligt Jacob Wallenberg, ordförande för Investor.

– Vi kan inte bara nöja oss med att hänga med om vi vill nå framgång, vi måste ta täten. Den internationella storföretagaren Zlatan Ibrahimovic har en gång sagt ”att komma tvåa är som att komma sist”. Den attityden skulle behövas i debatten om skattefrågor också, sa han under ett seminarium då Näringslivets Skattedelegation, NSD, firade att det är 100 år sedan NSD startades.

I valrörelsen diskuterades konkurrenskraft inte en enda gång, undantaget ett kort omnämnande från Annie Lööf i slutdebatten, konstaterade Jacob Wallenberg. Sverige har Spotify och Klarna men också en gammal tung industri som förmår att växla upp och digitalisera. Men inom EU ser det sämre ut, menade han.

– Det finns inget europeiskt Amazon, inget Facebook och inget Apple. Sverige måste skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling, för innovation och entreprenörskap. Och då är skatterna centrala. Tyvärr är utvecklingen på väg åt fel håll. Europa kan inte ha som ambition att vara ett museum för asiatiska turister. Vi kan inte luta oss tillbaka när konkurrenterna springer förbi oss, sa han.

Sverige är på många sätt ett bra land att driva företag i, men det finns revor i väven, menade Wallenberg. Vi måste kunna locka och behålla kompetens, och det kommer vi inte kunna göra med höga marginalskatter, brist på boende, inlåsningseffekter och bristande optionsmöjligheter.

– Det är viktigt att påminna om att näringslivet inte är ett särintresse, goda förutsättningar för svenska företag är ett allmänintresse om något, sa Jacob Wallenberg.

Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF, konstaterade att Sverige är ett litet, handelsberoende land, och att våra företag gör vad de kan för att bli konkurrenskraftiga. Alla genomför de förändringar de kan, av ren självbevarelsedrift, och de förändringar som kvarstår kan därför antas vara institutionella.

– Vi har inte råd att ha regler som avviker från omvärlden, ändå diskuterar vi bara detaljer i regelverken, det är lite som att arrangera däckstolarna på Titanic medan skeppet sjunker. Politiska förslag bör analyseras utifrån hur de påverkar Sveriges konkurrenskraft. Höga ägarskatter missgynnar svenskt ägande. Höga skatter på arbete och företagande jämfört med vår omvärld påverkar vår välfärd och vårt välstånd.

Stråberg pekade på att företagare vet hur svårt det är att höja priserna, därför tvingas de effektivisera istället. Men Sveriges politiker har under lång tid valt att höja priserna – skatterna – för att slippa effektivisera. Välstånd byggs underifrån, när kompetenta människor arbetar i välskötta företag med konkurrenskraftiga villkor, menade han.

Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm talade om rättssäkerhet, och berättade att hon ofta får frågan hur en myndighet som tar människors pengar kan ha så högt förtroende och vara så uppskattad?

– Skatteverket arbetar hårt med att höja sina förtroendesiffror. Har man förtroende för myndigheten är man mer benägen att göra rätt, att våga höra av sig och reda ut eventuella felaktigheter och fråga om råd. Men förtroende är ingenting som kan tvingas fram. Att göra rätt är naturligtvis ett rekvisit, men inte i sig tillräckligt. Det måste finnas en förutsägbarhet i verksamheten också

John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, talade om att ekonomisk tillväxt ger välstånd. Enligt ”The new growth consensus” finns det två pelare för tillväxt: En global långsiktigt tillväxt drivs av innovationer som skapar ökad produktivitet som tränger undan äldre teknik och affärsmodeller. Länder kan placera sig olika långt fram med hjälp av strukturreformer, påpekade han.

Idag varnar många för att Sveriges tillväxt per capita är lägst i EU men för att få en riktig bild av tillväxten räcker det inte att studera data för ett år, sa Hassler och hänvisade till tillväxtdata för den reala tillväxten under en nioårsperiod. Från 1950-talet och fram till 1970 var tillväxten 3,1 procent per år för att därefter sjunka under 1970- och 1980-talen ned till 1,3 procent, vilket Hassler förklarade med att ”tidigare framgång föder dumhet”. Under 1990-talet gjordes strukturella reformer och tillväxten ökade då åter till 3,1 procent men nu börjar effekterna av 90-tals reformerna klinga av. De senaste åren har tillväxten bara varit 0,9 procent per år.

– Sverige behöver därför nya strukturreformer, som enklare och effektivare skatter, förbättrad produktivitet i inhemsk skyddad sektor, en fungerande bostadsmarknad, ett utbildningssystem i världsklass med livslång kompetensutveckling samt bättre integration.

I den avslutande paneldiskussionen varnade Krister Andersson, ordförande för Business Europe Tax Policy Group, för den ökade populismen i skattedebatten. Han menade att skattefrågorna måste hanteras med ett mer långsiktigt fokus.

Karin Pilsäter, Skattepolitisk expert på TCO, betonade att det behövs en bred skattereform och inte minst måste utbildning löna sig.

Bertil Wiman, professor i finansrätt vid Uppsala Universitet, menade att Skatteverkets goda förtroendesiffror är lite missvisande. Stora företag, med krångligare regelverk att förhålla sig till, är förmodligen inte lika positiva till myndigheten som de privatpersoner som bara behöver SMS-deklarera en gång om året.

Skatt på arbeteSkatt på företagandeSkatt på ägandeSkatter
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist