Bred samsyn kring livslångt lärande

Kompetensbrist är ett stort rekryteringsproblem för näringslivet. Byggsektorn, industrin, tjänsteföretag, transportbranschen har svårt att hitta erfaren personal med färdigheter och rätt kunskap.

För att högskolan bättre ska kunna bidra till fort- och vidareutbildningen under yrkeslivet så är det viktigt att utbudet av kurser och utbildningar är relevant, attraktivt och håller hög kvalitet samt att högskolorna lyssnar till företagens önskemål och har ett nära samarbete med näringslivet. Det framgår av en rapport från Svenskt Näringsliv som stakar ut hur högskolepolitiken bör reformeras.

Kompetenskrisen finns i hela landet, i alla branscher, i alla typer av företag. Det kräver fortbildning och vidareutbildning, så att yrkesverksamma kan byta yrke och bransch, arbetslösa ställa om när det ljusnar på arbetsmarknaden och för att näringslivet ska klara sin kompetensförsörjning, konstaterade Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv, när hon redogjorde för rapporten under ett webbinarium.

– Högskolans roll i det livslånga lärandet måste stärkas så att företagen kan möta de utmaningar som sker på arbetsmarknaden. Näringslivets krav måste i större utsträckning styra kursutbudet, matchningen mellan vad som efterfrågas och vad som erbjuds bli bättre, sade hon.

Även om det finns saker som borde fungera bättre, som till exempel snabbare validering för att korta vägen till utbildning, flexiblare antagning, bättre studiestöd, så finns det förståelse bland politiker, fack och arbetsgivare och lärosäten för de nya behoven på arbetsmarknaden. Det framkom under diskussionen.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), konstaterade att det blir allt viktigare att lära genom hela livet.

– Det är angelägna frågor. Vi behöver jobba vidare med hur framtidens arbetsmarknad behöver mer av utbildning i form av kompetensutveckling och omställning.

Hon påminde om att det pågår ett arbete för ett nytt parallellt offentligt studiestödssystem som ska ge trygghet i omställningen och att regeringen har satsat 300 miljoner kronor på livslångt lärande.

– Vi vet var vi är, vet vart vi ska och försöker hitta en balans. Högskolan ska klara av både långa utbildningar och kortare kompetensutbildningar, sade ministern.

Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, höll med om att politiken är på rätt väg. Han vill se ett brett utbud av utbildningar som är attraktiva och relevanta för företag och individ och som leder till fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Uppmaningen till politikerna är att öronmärka mer pengar och resurser till satsningen.

– Behoven och efterfrågan på kurser för att lära om, lära nytt och lära mer ökar för att kunna ta nya steg i karriären eller för att byta bransch. Efterfrågan har exploderat sedan pandemin, sade han.

Martin Hellström är rektor vid Högskolan Väst I Trollhättan. Han berättade att skolan var involverad i omställningen i samband med att SAAB gick konkurs 2011.

– Högskolan har haft en central roll när det gäller omskolning, vidareutveckling och kompetens. Idag är arbetslösheten lägre än under SAAB-epoken. 

Erfarenheten visar att industrin är mer intresserad av avancerade kurser än av grundutbildningar. Vi tar fram sådana med samarbetspartners. Problemet är att samarbetet ofta sker med de stora företagen. Vi måste bli bättre på att nå de små och medelstora företagen, slog han fast.

– Samtidigt måste kurserna göras om, så att de bättre svarar mot ett livslångt lärande, sade Martin Hellström.

Sex förslag från Svenskt Näringsliv för att stärka det livslånga lärandet:

1. 1.
   Anpassa den högre utbildningen efter både studenternas krav och arbetslivets/samhällets behov.
2. 2.
   Premiera universitet och högskolor som åstadkommer en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av kompetens.
3. 3.
   Gör livslångt lärande till ett eget verksamhetsområde för högskolorna med öronmärkt finansiering och ett anpassat regelverk för att säkerställa ett utbud för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma.
4. 4.
   Skapa en oberoende analysfunktion som gör analyser avseende arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade med olika inriktningar, inklusive behoven av livslångt lärande.
5. 5.
   Skapa incitament för lärosätena att arbeta med validering av yrkesverksam kunskap från såväl arbetsliv som tidigare utbildningar för att möjliggöra effektivare vidareutbildning och karriärbyte.
6. 6.
   Permanenta den tillfälliga ersättningen för öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning med direkt koppling till arbetslivets behov.

Se webbinariet här