Djärva mål kan lyfta svensk forskning

Regeringen presenterar en ny forskningsproposition vart fjärde år. Nästa förslag ligger på bordet hösten 2020. Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, konstaterar att Sverige fortsatt ska vara en forskningsnation av rang.

Från Svenskt Näringsliv är förväntningarna höga på regeringens kommande forskningsproposition eftersom utmaningarna är omfattande.

Svenskt Näringsliv vill bland annat se ökade investeringar på runt 50 miljarder kronor fram till 2030. Blir det verklighet så landar de totala FoU-investeringarna på 4,3 procent av BNP, samma nivå som Sverige befann sig på under tidigt 2000-tal. Av ökningen bör de privata investeringarna stå för 75 procent.

För att det ska bli verklighet krävs en väl sammanhållen FoU-politik som gör Sverige till ett attraktivt forsknings- och investeringsland. Det är bland annat nödvändigt med framstående kunskapsintensiva företag och framgångsrik forskning. Men då är det viktigt att det skapas möjligheter för näringslivet att öka sina satsningar, konstaterar Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.

En framtida strategi bör ha tre utgångspunkter.

En samlad FoU-politik som inkluderar näringslivet. En forskningspolitik som ensidigt fokuserar på universitet och högskolor riskerar att bli ineffektiv eftersom viktiga delar av den svenska kunskapsekonomin inte berörs.

Rätt forskningspolitiska instrument för mer forskning. Satsningar på universitet och högskolor är bra men incitament för ökade privata FoU-investeringar är minst lika viktigt och motiverat för att öka samhällets totala FoU.

Vässa våra universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet på forskningsområdet måste premieras. Konkurrensutsatt forskningsfinansiering ger incitament för ökad kvalitet, relevans och effektivitet. Samtidigt måste lärosätenas självständighet öka.