NYHET15 december 2023

Högskolan matchar inte arbetsmarknadens behov – kostar miljarder varje år

När utbildningarna inte matchar arbetsmarknadens behov kostar det miljarder i uteblivna skatteintäkter, visar en rapport. Faktum är att Sverige har högst arbetslöshet bland högskoleutbildade i jämförelse med länder med liknande förutsättningar, slår experten Ulrika Wallén fast.

Ulrika Wallén, policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt NäringslivFoto: Mostphotos och Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Kompetensbristen på svensk arbetsmarknad ökar stadigt. Det är ingen nyhet och till viss del har frågan fokuserat på gymnasieskolans möjligheter att möta arbetsmarknadens behov. Främst gäller det yrkesprogrammen där tillgången på elever med examen och de kunskaper som företagen efterfrågar helt enkelt inte matchar efterfrågan.

Men diskussionen om kompetensbristen måste breddas och även ta in högskolan. Om inte, så cementeras en situation där så många som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning. Det visar en rapport – Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet? – som Svenskt Näringsliv har tagit fram tillsammans med Strategirådet.

I rapporten framgår det även att fyra av tio företagsrepresentanter menar att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans. I sin tur innebär det att många högskolestudenter går från utbildning ut i arbetslöshet.

– Faktum är att jämfört med ett antal länder som har ungefär samma förutsättningar som Sverige att bedriva högre utbildning har Sverige högst arbetslöshet bland högskoleutbildade personer, säger Ulrika Wallén, expert på högskolepolitik.

Farlig mismatch

En av orsakerna till den bristande relevans som nästan varannan företagsrepresentant pekar på, är att den så kallade dimensioneringen av högskoleutbildning i Sverige utgår från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Det skapar en mismatch och en kompetensbrist som har stor påverkan på Sveriges möjligheter att hävda sig i en alltmer kunskapsintensiv exportekonomi.

Den hindrar också klimatomställningen då 60 procent av branscherna, framför allt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn, menar att deras svårigheter att rekrytera rätt kompetens hindrar klimatsomställningen redan idag.

I rapporten har Jonas Öhlin, seniorkonsult på Strategirådet, gjort en ekonomisk simulering av samhällets kostnader för den bristande matchningen.

– På ett års sikt skulle en förbättrad matchning av en årskull utexaminerade studenter mot arbetsmarknadens behov innebära att förädlingsvärdet inom den svenska ekonomin, både näringsliv och offentlig sektor, ökar med sex miljarder kronor. Dessutom ökar skatteintäkterna med två miljarder kronor, konstaterade han när rapporten presenterades på ett seminarium nyligen.

Om de årliga kostnaderna läggs in i ett tioårsperspektiv skulle en bättre anpassning av studieval på högskolan till arbetsmarknadens behov öka förädlingsvärdet till 348 miljarder vilket skulle ge skatteintäkter på ytterligare 113 miljarder.

Olycklig högskolereform

Dagens situation är till viss del ett resultat av den högskolereform som infördes 1993. Den ersatte då den tidigare ordningen där arbetsmarknadens behov i högre grad hade styrt utbudet och dimensioneringen av utbildningen på högskolan. I och med reformen ökades möjligheterna att välja utbildning efter egna intressen samtidigt som finansieringen kopplades till studenterna och deras studieresultat. Det öppnade för att högskolorna, som ett sätt att locka fler studenter och därmed ökad finansiering, breddade utbudet av utbildningar som inte nödvändigtvis var kopplade till arbetsmarknadens behov.

När unga väljer bland de utbildningar som finns vid landets 35 universitet, högskolor och konstnärliga högskolor, anser nio av tio att personliga intressen och passion är ganska eller mycket viktigt. Möjligheten att få jobb, löneutveckling och karriärmöjligheter kommer längre ner och har betydelse för 75 procent av de tillfrågade medan utbildningens rykte och prestige är väsentligt för ungefär varannan, 55 procent.

När studenterna sedan möter verkligheten på arbetsmarknaden visar det sig att av de som har valt en yrkesinriktad examen, till exempel lärare, läkare, civilingenjörer, har 93 – 98 procent etablerade ett jobb inom 18 månader efter examen. De som däremot har valt en mer generell utbildningsväg, med inriktning på till exempel medier, humaniora eller konstnärliga yrken, har en betydligt lägre etableringsgrad: Mellan 39 och 60 procent. Rapporten visar också att i gruppen konst och medier arbetar många i helt andra yrken än vad utbildningen siktade mot.

Stor potential

I rapporten görs även ett scenario där de högre utbildningarna i större utsträckning matchar behoven på arbetsmarknaden. Då blir det en omfördelning som omfattar sju procent av de studenter som tar examen. Det skulle innebära att tillströmningen ökar till ett antal av de branscher där företagen ropar efter kompetenta medarbetare: ”Den största ökningen av studenter sker inom ämnesinriktningen teknik och teknisk industri, vars andel av det totala antalet examinerade ökar från 12 till 16 procent.”

”Sammantaget tyder rapportens resultat på en betydande samhällsekonomisk potential om studenters ämnesval i större utsträckning än idag motsvarar arbetsmarknadens behov”, skriver Jonas Öhlin i rapporten.

Vägen fram till en bättre matchning mellan högskoleutbildning och arbetsmarknadens behov är till del ett omfattande arbete på politisk nivå som bland annat kan komma att kräva ändrade regleringsbrev och nya budgetpropositioner kring finansieringen av den högre utbildningen.

– Studera gärna Danmark som har blivit ett föregångsland och där ekonomiska incitament används för att premiera lärosäten som anpassar utbildningarna till arbetsmarknadens behov, säger Ulrika Wallén.

Till viss del krävs samma insatser som när det gäller att intressera unga för att välja en tekniskt- eller yrkesinriktat program på gymnasieskolan: Intresset måste väckas redan i tidig ålder, i låg- och mellanstadiet och inte minst hos unga tjejer. 

Så kan matchning mellan högskolan och arbetsmarknadens behov öka

I rapporten tar Svenskt Näringsliv upp ett antal av de politiska reformer som krävs för att utbildningsutbudet i högskolan i högre utsträckning ska styras av arbetsmarknadens behov. Här några av dem:

  • Inför krav i högskolelagen på att utbildning vid universitet och högskolor ska dimensioneras och ha ett relevant innehåll – både efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
  • Reformera högskolans resurstilldelningssystem som bland annat premierar universitet och högskolor som framgångsrikt samverkar med näringslivet kring utbildning och därigenom åstadkommer en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av kompetens.
  • Skapa en oberoende analysfunktion som gör analyser och prognoser avseende arbetsmarknadens behov av utbildade inom olika utbildningsformer och med olika inriktningar, inklusive behoven av livslångt lärande.
  • Ge särskilt ekonomiskt stöd till lärosäten för att säkerställa att spetsutbildningar som efterfrågas av hela näringslivets branscher och områden – men som har få sökande – kan genomföras.

HögskolanKompetensutveckling
Skriven avAnders Carlsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist