Internationell utblick: lärdomar om digitalisering från Australien, Danmark och Tyskland

I mars 2020 tvingades svenska universitet och högskolor att genomgå en blixtdigitalisering på under en vecka. Vad som skedde var en omställning till en så kallad ”emergency remote teaching”, vilket innebar att den campusförlagda utbildningen omvandlades till ett digitalt format.

Denna internationella utblick visar att onlinestudenter innan pandemin hade lägre genomströmning jämfört med andra studenter. Länder med god beredskap, vad gäller såväl teknik och infrastruktur som kunskap, klarade av omställningen till distansundervisning bättre än andra länder. Om omställningen inte fungerar väl så riskerar genomströmningen att minska och etableringsåldern att öka. Det leder i förlängningen till försämrad kompetensförsörjning och lägre livsinkomster.

Många studenter upplever en ökad stress, social isolering och ensamhet vid distans-undervisning, och upplever frånvaron av interaktion med såväl andra studenter som lärare som negativ. Sammantaget är det centralt att de tekniska möjligheterna att ta del av distansundervisning säkerställs samt att lärosätena ökar sin kunskap och beredskap även vad gäller att stötta studenter med sociala eller hälsorelaterade utmaningar.

Behovet av kompetens bland lärare att använda digitala verktyg och att utveckla kvalitativ pedagogik har blivit tydlig under pandemin. En högskoleutbildning av god kvalitet är avgörande för studenternas anställningsbarhet och företagens kompetensförsörjning. Kompetensutvecklingen bör stöttas, till exempel genom fortbildning och kompetenslyft på lärosätena. Kan Sverige komma väl rustad ut efter krisen med välmående och högpresterande studenter, goda förutsättningar för lärande och en hög digital utbildningskvalitet kommer det löna sig för hela samhället som stärka Sverige som konkurrenskraftig kunskapsnation.