Långliggarna äventyrar kompetensförsörjningen

I förra veckan gav regeringen ett antal lärosäten i uppdrag att från och med 2020 arrangera fler sommarkurser. Mot bakgrund av den stora lärarbristen menar regeringen att kurser inom lärarutbildningarna ska prioriteras i första hand. Kurserna bör vara relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att redan behöriga lärare ska kunna läsa in ytterligare ämnesbehörighet samt för att obehöriga lärare ska kunna kompetensutveckla sig.

Det är en bra ambition. Fler relevanta sommarkurser, som kan sättas i ett sammanhang, behövs inte bara inom lärarutbildningen utan inom alla områden. Idag finns små möjligheter att läsa utbildningar snabbare än på stipulerad tid. Och möjligheter behövs.

I förra veckan släppte nämligen Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en ny rapport om genomströmningen i högskolan, en rapport som förtjänar både uppmärksamhet och reflektion.

Här får vi till exempel veta att 12 350 personer påbörjade lärarutbildningen läsåret 2009/2010. Åtta år senare hade endast 58 procent av dem tagit en examen. 7 procent av alla som påbörjade utbildningen hade inte tagit ett enda poäng under den här perioden. Hur många som tog sin examen inom avsatt tid framgick inte.

Bland de som började studera på den treåriga utbildningen till biomedicinsk analytiker läsåret 2012/2013 hade bara hälften tagit examen fem år senare. 71 procent av dessa hade tagit sin examen inom avsatt tid. Av hela kullen studenter som påbörjade sin utbildning läsåret 2012/2013 klarade alltså endast 36 procent av sin utbildning inom avsatt tid.

Bland de drygt 2000 studenter som påbörjade civilekonomutbildningen, en fyraårig utbildning, läsåret 2011/2012 hade 45 procent tagit ut en civilekonomexamen sex år senare. Var fjärde student hade tagit ut en annan examen. Ungefär varannan student som påbörjade civilekonomutbildningen 2011/2012 tog någon examen inom avsatt stipulerad tid.

Detta är problematiskt. Arbetsmarknaden är beroende av att den kompetens som utvecklas på svenska lärosäten tillgängliggörs. Att som i många fall färre än hälften av dem som påbörjar sina utbildningar kommer ut inom förväntad tid är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen.

Svenskt Näringsliv har tidigare lyft problematiken med långliggarna på högskolan och de konsekvenser långa studietider innebär både för individerna själva och för arbetsmarknaden och samhället i stort

Den nya statistiken visar att det finns all anledning att titta på eventuella reformer som krävs för att öka genomströmningen i högskolan. Högskolepolitiskt är det sannolikt en av de viktigaste frågorna för regeringen att ta i 2020.