Positivt besked om yrkesutbildningen

Alla yrkesprogram ska ge högskolebehörighet föreslår regeringen.

– Det behövs fler personer med yrkeskunnande, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i en kommentar.

För Svenskt Näringsliv är högskolebehörighet på yrkesprogrammen något av en hjärtefråga.

– Att högskolebehörigheten ska väljas bort i stället för att väljas till är något vi efterfrågat länge. För få unga väljer en yrkesutbildning idag och elever som väljer bort yrkesprogrammen anser att de är för smala. Det enskilt viktigaste motivet för att välja bort yrkesprogram är att högskolebehörigheten inte ingår, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.

Idag har Sverige en mycket stor brist på gymnasialt yrkesutbildade. Företag i hela landet letar efter rätt kompetens, utan att hitta den. Om inte utvecklingen vänder kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade till 2035. I dagsläget kostar bristen 2,8 miljarder i veckan. För perioden 2021 till 2035 handlar det om sammanlagt nästan tusen miljarder kronor.

– Om företagen ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga måste kompetensförsörjningen fungera. Då måste fler välja en yrkesutbildning. Självklart måste fler åtgärder komma till, men detta är en viktig pusselbit för att öka attraktiviteten för programmen, säger Johan Olsson.

Att regeringen väljer att återinföra högskolebehörigheten ser Svenskt Näringsliv som en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär många möjligheter, både på kort och lång sikt.

– Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är avgörande för att företag ska kunna hitta rätt kompetens. Vi vill att riksdagen nu ger förutsättningar för svenska företag att växa och skapa jobbtillfällen, säger Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning.