LogoLogo
LogoLogo
NYHET13 augusti 2018

Utbildningsplikten är feltänkt

Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten i etableringsprogrammet – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

KarinRebas

Sedan 1 januari i år ska nyanlända som saknar gymnasieutbildning och som inte bedöms kunna hitta ett jobb under etableringsperioden kunna anvisas till studier.

I dagsläget ingår närmare 70 000 personer i etableringsprogrammet. Hittills i år har knappt 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier, främst inom den kommunala vuxenutbildningen. Prognosen för hela året är att 11 500 personer kommer bedömas omfattas av utbildningsplikten, men av dem väntas bara 2 500 personer påbörja studier i år. Det är svårt att inte se det som ett fiasko.

En anledning till det stora gapet mellan prognos och verklighet är att det tar tid för kommunerna att bygga upp den nödvändiga kapaciteten – att anställa lärare och hitta lokaler med mera. Ytterligare ett skäl är att en del av personerna som omfattas inte är redo att påbörja en utbildning utan behöver olika stödjande insatser.

Regeringens ambition, att höja utbildningsnivån bland de nyanlända, är i grunden rimlig. I Sverige kräver även enkla jobb en viss grundläggande utbildning för att exempelvis kommunicera med kunder, vårdtagare och kollegor och hantera betalningar, maskiner eller kemikalier.

Men om satsningarna på utbildning ska kunna skapa kortare vägar in till arbetsmarknaden krävs det att kvaliteten är hög. I dag är statistiken över komvux på grundläggande nivå så bristfällig att det är svårt att få en klar bild av vilka utbildningar som leder vidare till högre studier eller jobb. Kostnaderna varierar, många elever hoppar av, grupperna är heterogena och undervisningen inte tillräckligt individanpassad.

Att i ett sådant läge införa en utbildningsplikt, där fokus återigen hamnar på kvantitet istället för kvalitet, är feltänkt.

I rapporten ”Den bortglömda porten till det svenska samhället” finns en rad förslag på reformer som Svenskt Näringsliv skulle vilja se inom komvux på grundläggande nivå. Det rör sig exempelvis om mer utförlig statistik och tätare uppföljningar, ökat fokus på svenska språket, ökade individanpassningar och ett större statligt ansvar. Det är i den änden en utbildningsreform av det här slaget borde starta – med genomtänkta kvalitetsförbättringar och en påföljande gradvis utbyggnad, inte med löften om utökad kapacitet som inte kan infrias i verkligheten.

IntegrationUtbildningIntegration
Skriven avKarin Rebas
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist