Lönebildning

Lönebildningen i företagen har företagens förutsättningar och medarbetarnas prestationer i fokus, men den påverkas av faktorer utanför företaget och kan också vara annat än lön. Samhällsekonomins utveckling, produktivitetsutvecklingen och hur sysselsättningen påverkas av ökade lönekostnader är viktiga faktorer för lönebildningen i samhället.

Läs mer

Samhällsekonomins utveckling är avgörande för om och hur mycket lönekostnaderna i samhället kan förändras. Om produktivitetsutvecklingen – hur mycket effektivare vi arbetar – är positiv skapas ett utrymme för att löner eller andra lönekostnader, som pensionsförmåner, ledigheter eller andra anställningsvillkor kan öka. En avvägning görs också av lönebildningens olika aktörer mot hur sysselsättningen på arbetsmarknaden påverkas av lönekostnadsförändringarna.

På den svenska arbetsmarknaden träffar företagens och medarbetarnas företrädare – arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden – regelbundet nya, vanligen branschvisa, kollektivavtal där det framgår hur lönebildningen ska gå till och vilka de allmänna anställningsvillkoren ska vara. Utifrån de samhällsekonomiska analyserna och arbetsgivarnas och de fackliga organisationernas önskemål om förändringar i kollektivavtalen förhandlar de centrala parterna. När de centrala kollektivavtalen är klara sker förhandlingar på företagsnivå mellan företagsledning och fackklubb. De centrala kollektivavtalen ger olika stor möjlighet att påverka lönesättningen på företagsnivå. De avtal som inte har en angiven siffra, kallas också processavtal eller sifferlösa. Det finns även avtal som har ett angivet utrymme men som liksom i processavtalen ger stora möjligheter att koppla samman en bedömning av individens prestation med lön.

Löner förändras eller revideras i samband med lönerevisioner som oftast sker årligen. Men även vid nyanställning och i vissa falla under pågående anställning kan löner förändras. Lönerna för olika yrken påverkas av marknaden som speglar tillgång och efterfrågan på olika typer av kompetens.

Hela denna komplexa process som ständigt pågår och som handlar om olika perspektiv på lön är lönebildning.

Fördjupning

Jobba med lönen

Nyhet

Film: Detta vet vi om de nya lönetransparensreglerna

Experterna Edel Karlsson Håål och Henrik Olander berättar om hur de nya lönetransperensreglerna kan komma att fungera när de införs i Sverige.

.Anna-Lena Bohm, Edel Karlsson Håål, expert på lönebildning, och Henrik Olander, arbetsrätts- och processjurist.

Nyhet

Ökad regelbörda när anställda får syna företagens löner

Nya regler ger anställda stor makt att driva fram konflikter med sina arbetsgivare för att få koll på företagens löner. Företagen måste vara beredda på att förändra yrkesroller och dokumentera allt. ”Det kommer att vara en jättetuff läxa”, säger småföretagarveteranen Anna-Lena Bohm.

Henrik Olander, arbetsrätts- och processjurist

Nyhet

Då förbjuds företagare fråga arbetssökande om tidigare lön

EU:s lönetransparensdirektiv innebär omfattande krav på lönerapportering och andra skyldigheter för arbetsgivare. Nu finns det en risk att Sverige går ännu längre när reglerna införs, varnar arbetsrättsjurist Henrik Olander.

Webbinarier och evenemang

KONFERENS

Lönebildningsdagen 2025: Lönebildning i en dynamisk tid – statisk struktur eller levande process?

Svenskt Näringsliv bjuder in till Lönebildningsdagen 2025 – en heldag om att utveckla företagsnära och medarbetarnära lönebildning i en tid av förändring.

23 oktober 10:00–15:00

Stockholm

Delta digitalt eller fysiskt

okt

Alla kommande evenemang