Reglering av digitala plattformar

Den traditionella linjära företagsmodellen innebär att ett företag saluför sin tjänst eller produkt till kunder. Den plattformsbaserade affärsmodellen inkluderar en ytterligare aktör, tillhandahållaren av plattformen, som via en digital plattform saluför företagets tjänster eller produkter tillsammans med tjänster eller produkter från andra företag. Plattformen bildar nätverk mellan aktörer som saluför och aktörer som efterfrågar produkter och tjänster på nätet. Ju fler användare av plattformen ju större potential att skapa maximalt värde för alla inblandade parter.

Läs mer

Plattformarnas nätverk tar sig olika former, exempelvis sociala nätverk (Meta, Youtube, Twitch), plattformar för försäljning (Amazon, Alibaba, eBay) och plattformar för utvecklare (iOS, Android), men grundprincipen är densamma.

Digitala plattformar ger företagare stora möjligheter till snabbt och effektivt tillträde till konsumentmarknader. Därför har de blivit ett måste för miljontals företag.

Plattformsekonomin innebär möjligheter men också risker. De mest allvarliga är spridning av innehåll som påverkar demokratiska val, uppmanar till våld, riktar hatangrepp mot individer och grupper och sprider missvisande fakta. Dessa risker kan eskalera vid ökad tillgång på data och genom nyttjande av artificiell intelligens och alltmer sofistikerade möjligheter att sprida olaglig eller skadlig information.

För att förhindra spridningen av olagligt innehåll på nätet har EU:s lagstiftare (EU kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet) beslutat om en ny förordning; the Digital Service Act (rättsakten om digitala tjänster), ofta kallad DSA. Det övergripande syftet med förordningen är att säkerställa en förutsebar, säker och förtroendeskapande onlinemiljö. DSA ska motverka spridning av olagligt innehåll och desinformation på internet.

Flera delar av förordningen har redan varit i kraft en tid men sedan den 17 februari 2024 ska DSA tillämpas fullt ut. I rapporten ”Digital Services Act & Digital Markets Act – vad gäller” finns kortfattad information om innehållet i förordningen.

Post och Telestyrelsen, PTS, Mediemyndigheten och Konsumentverket, har alla i uppdrag att utöva tillsyn över förordningen. Av dessa har PTS även fått i uppdrag att vara Sveriges nationella samordnare för digitala tjänster enligt förordningen, vilket innebär en tät kontakt med andra medlemsstater och nära samarbete med EU-kommissionen.

Som komplement till DSA har EUs lagstiftare också beslutat om Digital Markets Act (rättsakten för digitala marknader), DMA. Den förordningen innehåller särskilda förbud och skyldigheter som ska gälla för de allra största centrala plattformstjänsterna. Rapporten ”Digital Services Act & Digital Markets Act – vad gäller” innehåller en kortfattad beskrivning av förordningen, som sedan den 6 mars 2024 ska tillämpas fullt ut.

EU kommissionen kommer på denna webbplats löpande publicera vilka plattformstjänster som omfattas av DMA.

Carola Ekblad, digital policy, och Carolina Brånby, jurist och policyansvarig.

Nyhet

Förordningen om digitala marknader har fått begränsad effekt

För att stärka konkurrensen mellan företag på digitala marknader finns förordningen om digitala marknader, DMA. Förordningen har tillämpats sedan mars 2024 och Svenskt Näringsliv kan nu konstatera att effekterna för företagsanvändare hittills har varit begränsade, skriver experten Carola Ekblad.

Carola Ekblad, digital policy, och Carolina Brånby,

Nyhet

Bra och dåligt att ePrivacy-förordning slopas

Som väntat har EU-kommissionen dragit tillbaka förslaget på en ny förordning om integritet och elektronisk kommunikation. Det innebär att ePrivacy-direktivet från år 2002 alltjämt gäller. Det är både bra och dåligt, konstaterar experterna Carola Ekblad och Carolina Brånby.

Nyhet

Viktiga steg för EU:s digitala utveckling

Vid ministermötet i Köpenhamn underströks behovet att öka insatserna för att främja investeringar och innovation. Det är helt nödvändigt för den digitala utvecklingen inom EU, skriver Carola Ekblad, expert digital policy.