Sändningen börjar Vilka försörjer sig själva i Sverige? En analys av självförsörjningsgrader på arbetsmarknaden
Kontaktpersoner
Välkommen till en lansering av två rapporter om självförsörjningsgraden i Sverige.
SCB har sedan 2014 tagit fram ett nytt mått på självförsörjningsgraden i Sverige, som visar andelen i arbetsför ålder som har arbetsrelaterade inkomster som överstiger fyra inkomstbasbelopp per år. I två nya rapporter analyserar Svenskt Näringsliv hur självförsörjningsgraden har förändrats över tid, mellan grupper och mellan kommuner.
Resultaten visar att 1,2 miljoner personer i arbetsför ålder inte kan definieras som självförsörjande. Det finns stora variationer mellan olika grupper, till exempel kännetecknas lågutbildade samt flyktinginvandrare och deras anhöriga av en låg självförsörjningsgrad. En betydande del av de som inte är självförsörjande har också varit detta under en lång tid, vilket visar att individer inte är självförsörjande av primärt temporära skäl.
En regional analys visar att på betydande skillnader i självförsörjningsgrad mellan kommuner, samt att skillnaderna inte primärt kan förklaras av kommunernas befolkningssammansättning.
Under seminariet diskuteras vilka reformer som behöver genomföras för att fler ska bli självförsörjande i Sverige.
Seminariet inleds med att chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt diskuterar varför det är viktigt att studera graden av självförsörjning i Sverige.
De två rapporterna presenteras sedan av de kvantitativa analytikerna Elin Bergman-Fry och Arian Mosaddegh.
Deltar också gör Peter Fryckblom, Chefsekonom vid Tillväxtanalys, Torbjörn Hållö, Chefsekonom LO och Arion Chryssafis, kommunalråd Solna (M), en av politikerna bakom den så kallade Solnamodellen.
Fler medverkande tillkommer.