Behovet av skattereformer kommenterat
I ett temanummer av tidskriften Ekonomisk Debatt behandlas den ESO-rapport som i höstas lade fram förslag om en genomgripande skattereform. Jag framhåller i min kommentar att det behövs många skattereformer och konstaterar att huvudfokus behöver vara att tydliggöra de konkreta skälen för var och en av dessa.
Sedan 1990–91 års reform har många förändringar skett i skattesystemet och flertalet har enligt min mening varit av godo. Skadliga skatter har slopats såsom förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter, incitamenten till arbete har stärkts genom jobbskatteavdrag, reglerna om RUT och ROT har gjort svarta jobb vita och förutsättningarna för företagande har blivit bättre genom sänkt bolagsskatt och ett rimligare regelverk kring entreprenörsbeskattningen. Sedan det finanspolitiska ramverket etablerades vid millennieskiftet har skattetrycket sjunkit samtidigt som skatteintäkterna ökat realt med över 500 miljarder kr, se figur nedan. Per capita är ökningen drygt 20 procent. Visserligen finns många skattereformsbehov även idag men jämfört med 1990–91 är problemen knappast lika akuta.
En bred parlamentarisk uppslutning bakom skatterna vore givetvis önskvärt. Men innehållet behöver komma före formen. Det vore olyckligt om ambitionerna att göra en enda skattereform tog överhanden, särskilt om reformen dessutom stipulerades ha viss (stor) omfattning. Det skulle riskera att lägga en våt filt och försena angelägna åtgärder som borde ske snarast. Vägen framåt behöver därför vara att göra många skattereformer och framför allt rätt skattereformer med stärkt konkurrenskraft som ledstjärna.
Länk till hela kommentaren
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...