Behovet av skattereformer kommenterat
I ett temanummer av tidskriften Ekonomisk Debatt behandlas den ESO-rapport som i höstas lade fram förslag om en genomgripande skattereform. Jag framhåller i min kommentar att det behövs många skattereformer och konstaterar att huvudfokus behöver vara att tydliggöra de konkreta skälen för var och en av dessa.
Sedan 1990–91 års reform har många förändringar skett i skattesystemet och flertalet har enligt min mening varit av godo. Skadliga skatter har slopats såsom förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter, incitamenten till arbete har stärkts genom jobbskatteavdrag, reglerna om RUT och ROT har gjort svarta jobb vita och förutsättningarna för företagande har blivit bättre genom sänkt bolagsskatt och ett rimligare regelverk kring entreprenörsbeskattningen. Sedan det finanspolitiska ramverket etablerades vid millennieskiftet har skattetrycket sjunkit samtidigt som skatteintäkterna ökat realt med över 500 miljarder kr, se figur nedan. Per capita är ökningen drygt 20 procent. Visserligen finns många skattereformsbehov även idag men jämfört med 1990–91 är problemen knappast lika akuta.
En bred parlamentarisk uppslutning bakom skatterna vore givetvis önskvärt. Men innehållet behöver komma före formen. Det vore olyckligt om ambitionerna att göra en enda skattereform tog överhanden, särskilt om reformen dessutom stipulerades ha viss (stor) omfattning. Det skulle riskera att lägga en våt filt och försena angelägna åtgärder som borde ske snarast. Vägen framåt behöver därför vara att göra många skattereformer och framför allt rätt skattereformer med stärkt konkurrenskraft som ledstjärna.
Länk till hela kommentaren
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Sofia Bildstein-Hagberg
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Tara Muinafshar
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen
Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
- Katarina Bartels
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Claes Hammarstedt