Behovet av skattereformer kommenterat
I ett temanummer av tidskriften Ekonomisk Debatt behandlas den ESO-rapport som i höstas lade fram förslag om en genomgripande skattereform. Jag framhåller i min kommentar att det behövs många skattereformer och konstaterar att huvudfokus behöver vara att tydliggöra de konkreta skälen för var och en av dessa.
Sedan 1990–91 års reform har många förändringar skett i skattesystemet och flertalet har enligt min mening varit av godo. Skadliga skatter har slopats såsom förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter, incitamenten till arbete har stärkts genom jobbskatteavdrag, reglerna om RUT och ROT har gjort svarta jobb vita och förutsättningarna för företagande har blivit bättre genom sänkt bolagsskatt och ett rimligare regelverk kring entreprenörsbeskattningen. Sedan det finanspolitiska ramverket etablerades vid millennieskiftet har skattetrycket sjunkit samtidigt som skatteintäkterna ökat realt med över 500 miljarder kr, se figur nedan. Per capita är ökningen drygt 20 procent. Visserligen finns många skattereformsbehov även idag men jämfört med 1990–91 är problemen knappast lika akuta.
En bred parlamentarisk uppslutning bakom skatterna vore givetvis önskvärt. Men innehållet behöver komma före formen. Det vore olyckligt om ambitionerna att göra en enda skattereform tog överhanden, särskilt om reformen dessutom stipulerades ha viss (stor) omfattning. Det skulle riskera att lägga en våt filt och försena angelägna åtgärder som borde ske snarast. Vägen framåt behöver därför vara att göra många skattereformer och framför allt rätt skattereformer med stärkt konkurrenskraft som ledstjärna.
Länk till hela kommentaren
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt