Bokföringslagens arkiveringskrav kostar 3,9 miljarder
Svenskt Näringsliv har länge verkat för att bokföringslagens krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form slopas. Den pågående Covid-19 pandemin som lett till att många företag övergått till ett mer digitaliserat arbetssätt och omfattande hemarbete har gjort nackdelarna med de omoderna arkiveringsreglerna särskilt tydliga, då dokument måste skickas med post till och från medarbetarnas bostäder. I Norden och jämförbara länder som Tyskland och Holland finns inte något motsvarande arkiveringskrav vilket innebär att det även finns en konkurrensaspekt av de svenska reglerna.
Den utredning som tillsattes förra året som bl.a. har till uppgift att modernisera regelverket var därför välkommen. För att bidra till utredningens konsekvensanalys har Svenskt Näringsliv tagit initiativ till en kartläggning av förenklingsvinsterna av ett borttaget krav på arkivering av räkenskapsmaterial som fakturor och kvitton i pappersform. Genom intervjuer med företag i olika storlekskategorier har konsultföretaget Trinovo gjort en standardisering av den tids- och resursåtgång som den administrativa processen ger upphov till i enlighet med den s.k. standardkostnadsmodellen. Denna metod har använts tidigare i mätningar av företagens administrativa kostnader som genomförts av bl.a. Nutek och Tillväxtverket.
I Trinovos studie beräknas företagens sammanlagda kostnad för att efterleva kravet på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till 3,9 miljarder kronor per år. Av kostnadsmassan, som är beräknad på statistik från 435 000 bokföringsskyldiga företag vars omsättning överstiger 400 000 kronor, består hanteringen av reseräkningar för den absolut största andelen. Studien visar också på en rad andra konsekvenser av det föråldrade regelverket. Ett exempel är att hanteringen i många företag innebär omfattande transporter av pappersmaterial, ofta över landgränser, eftersom det är vanligt att gränsöverskridande koncerner har en centraliserad ekonomihantering utanför Sverige.
Den pågående utredningens uppdrag har förlängts och ska nu redovisas senast den 30 juni 2021. Oavsett vad utredningen kommer fram till visar Trinovos rapport att det är angeläget att en förändring av regelverket kommer till stånd.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...