Bonus-malus-system för fordonsskatt – kostsamt och miljömässigt tveksamt

Svenskt Näringsliv har nu svarat på remissen om förslaget om ett bonus-malus-system för nya lätta fordon, dvs. upp till 3,5 ton. Förslaget har flera brister och bör därför inte genomföras.

Det nya systemet beräknas öka skatteinkomsterna netto med närmare 3 miljarder kr, framförallt genom att malusdelen vida överstiger bonusdelen.

Styrmedel i miljöpolitiken bör vara generella, vilket när det gäller koldioxid innebär att skatt betalas i förhållande till mängden utsläppt koldioxid. Föreliggande förslag till bonus-malus-system är inte relaterat till den faktiska mängden utsläppt koldioxid, vilket bl.a. får den miljömässigt tveksamma effekten att kostnaden per kilometer minskar med ökad körsträcka.

Förslaget till utformning av malus med förhöjd skatt under de tre första åren kan också få effekten att nybilsförsäljningen minskar samtidigt som bilar som är fyra år eller äldre och generellt har högre koldioxidutsläpp blir mer attraktiva. Även detta är tveksamt ur miljösynpunkt.

Alla lätta fordon beskattas i förslaget efter samma progressiva regler, vilket innebär att skattebelastningen på lätta lastbilar och bussar kommer att vara högre trots att de i regel innebär effektivare transporter än personbilar. Lätta lastbilar och bussar fordon används i stor utsträckning inom bygg-, hantverk- och transportbranschen. För att få god miljöstyrande effekt borde ett bonus-malus-system ta hänsyn till transportnyttan och vikten för olika fordon.

Förslaget till bonus-malus-system innebär en generellt ökad fordonsbeskattning eftersom dels malus-delen i förslaget är större än bonus-delen, dels fordonsskatten höjs för äldre fordon. Enligt promemorians beräkningar innebär förslaget ett ökat skatteuttag med 3,91 miljarder kr per år. Bonusutbetalningarna för 2019 beräknats till 0,93 miljarder kr.

Den generellt ökade fordonsbeskattningen innebär en avsevärd ökad kostnadsbelastning som, när det gäller fordon som används i näringsverksamhet innebär att svenska företagare tappar konkurrenskraft när de söker uppdrag utanför Sverige, liksom att utländska företag som erbjuder sina tjänster i Sverige får en konkurrensfördel.

Sverige är ett stort, utsträckt, glesbefolkat och transportberoende land och de högre kostnader som förslaget innebär får särskilt kännbara konsekvenser för glesbygden. Person- och varutransporter i glesbygden måste kunna ske till rimlig kostnad och möjligheterna att dra nytta av föreslagna bonus-regler eller byta till andra transportmedel är här många gånger begränsade av tekniska, klimatmässiga och infrastrukturella skäl.

Flera olika förslag om höjda skatter på transporter är för närvarande aktuella, framförallt kilometerskatt/vägslitageskatt och flygskatt. I den politiska debatten förs även fram förslag om ytterligare skattehöjningar, t.ex. höjd koldioxidskatt på bränslen. Dessutom har redan beslutats om automatisk årlig uppräkning av skatten på bensin och diesel med två procentenheter utöver KPI. En noggrann analys måste göras av de sammanlagda samhällsekonomiska effekterna av dessa skattehöjningar och av de därtill kommande höjningar som följer av förslaget om bonus-malus-system.