
Bonus-malus-system för fordonsskatt – kostsamt och miljömässigt tveksamt
Svenskt Näringsliv har nu svarat på remissen om förslaget om ett bonus-malus-system för nya lätta fordon, dvs. upp till 3,5 ton. Förslaget har flera brister och bör därför inte genomföras.
Det nya systemet beräknas öka skatteinkomsterna netto med närmare 3 miljarder kr, framförallt genom att malusdelen vida överstiger bonusdelen.
Styrmedel i miljöpolitiken bör vara generella, vilket när det gäller koldioxid innebär att skatt betalas i förhållande till mängden utsläppt koldioxid. Föreliggande förslag till bonus-malus-system är inte relaterat till den faktiska mängden utsläppt koldioxid, vilket bl.a. får den miljömässigt tveksamma effekten att kostnaden per kilometer minskar med ökad körsträcka.
Förslaget till utformning av malus med förhöjd skatt under de tre första åren kan också få effekten att nybilsförsäljningen minskar samtidigt som bilar som är fyra år eller äldre och generellt har högre koldioxidutsläpp blir mer attraktiva. Även detta är tveksamt ur miljösynpunkt.
Alla lätta fordon beskattas i förslaget efter samma progressiva regler, vilket innebär att skattebelastningen på lätta lastbilar och bussar kommer att vara högre trots att de i regel innebär effektivare transporter än personbilar. Lätta lastbilar och bussar fordon används i stor utsträckning inom bygg-, hantverk- och transportbranschen. För att få god miljöstyrande effekt borde ett bonus-malus-system ta hänsyn till transportnyttan och vikten för olika fordon.
Förslaget till bonus-malus-system innebär en generellt ökad fordonsbeskattning eftersom dels malus-delen i förslaget är större än bonus-delen, dels fordonsskatten höjs för äldre fordon. Enligt promemorians beräkningar innebär förslaget ett ökat skatteuttag med 3,91 miljarder kr per år. Bonusutbetalningarna för 2019 beräknats till 0,93 miljarder kr.
Den generellt ökade fordonsbeskattningen innebär en avsevärd ökad kostnadsbelastning som, när det gäller fordon som används i näringsverksamhet innebär att svenska företagare tappar konkurrenskraft när de söker uppdrag utanför Sverige, liksom att utländska företag som erbjuder sina tjänster i Sverige får en konkurrensfördel.
Sverige är ett stort, utsträckt, glesbefolkat och transportberoende land och de högre kostnader som förslaget innebär får särskilt kännbara konsekvenser för glesbygden. Person- och varutransporter i glesbygden måste kunna ske till rimlig kostnad och möjligheterna att dra nytta av föreslagna bonus-regler eller byta till andra transportmedel är här många gånger begränsade av tekniska, klimatmässiga och infrastrukturella skäl.
Flera olika förslag om höjda skatter på transporter är för närvarande aktuella, framförallt kilometerskatt/vägslitageskatt och flygskatt. I den politiska debatten förs även fram förslag om ytterligare skattehöjningar, t.ex. höjd koldioxidskatt på bränslen. Dessutom har redan beslutats om automatisk årlig uppräkning av skatten på bensin och diesel med två procentenheter utöver KPI. En noggrann analys måste göras av de sammanlagda samhällsekonomiska effekterna av dessa skattehöjningar och av de därtill kommande höjningar som följer av förslaget om bonus-malus-system.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...