Fler krav på låg moms sätter press på en bredare momsbas
Inte förvånande kommer nu krav att införa låg moms på allt fler varor och tjänster. Vid årsskiftet sänktes momsen från 25 till 12 % för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier. Regeringen har uttalat att man är positiv till att sänka momsen på e-böcker från 25 till 6 % om EU:s momsdirektiv ändras. En utredning (SOU 2017:22) uttalar att Sverige bör verka för att EU:s direktiv utformas mer utifrån resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Just nu finns ett förslag ute på remiss om sänkt moms från 25 till 6 % på förevisning av naturområden. Förändring av momsskattesatsen är populärt och detta borde sätta press på en bredare momsbas. Men en politisk diskussion kring momsbasens storlek och effekterna av undantag saknas, man kan undra varför?
En vanlig missuppfattning är att allt momsbeskattas. Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). OECD, IMF och EU-kommissionen pekar på fördelen med en bred momsbas. Den svenska momsbasen är mindre än EU:s genomsnitt och betydligt lägre än Nya Zeelands skattebas på 96 %. Flera länder utanför EU inför nu momssystem med en bred skattebas till exempel Kina och Gulf-staterna.
En annan missuppfattning beror på att undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag avseende sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling.
Istället för att lägga kraft på ständiga förändringar av vad som kan omfattas av den låga momsen borde regeringen mer aktivt arbeta för att möjliggöra en bredare momsbas nu när framtidens momssystem bestäms inom EU.
Mer information finns i Svenskt Näringslivs rapport ”Momsens skattebas och skattesatser”.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
