Fler krav på låg moms sätter press på en bredare momsbas
Inte förvånande kommer nu krav att införa låg moms på allt fler varor och tjänster. Vid årsskiftet sänktes momsen från 25 till 12 % för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier. Regeringen har uttalat att man är positiv till att sänka momsen på e-böcker från 25 till 6 % om EU:s momsdirektiv ändras. En utredning (SOU 2017:22) uttalar att Sverige bör verka för att EU:s direktiv utformas mer utifrån resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Just nu finns ett förslag ute på remiss om sänkt moms från 25 till 6 % på förevisning av naturområden. Förändring av momsskattesatsen är populärt och detta borde sätta press på en bredare momsbas. Men en politisk diskussion kring momsbasens storlek och effekterna av undantag saknas, man kan undra varför?
En vanlig missuppfattning är att allt momsbeskattas. Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). OECD, IMF och EU-kommissionen pekar på fördelen med en bred momsbas. Den svenska momsbasen är mindre än EU:s genomsnitt och betydligt lägre än Nya Zeelands skattebas på 96 %. Flera länder utanför EU inför nu momssystem med en bred skattebas till exempel Kina och Gulf-staterna.
En annan missuppfattning beror på att undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag avseende sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling.
Istället för att lägga kraft på ständiga förändringar av vad som kan omfattas av den låga momsen borde regeringen mer aktivt arbeta för att möjliggöra en bredare momsbas nu när framtidens momssystem bestäms inom EU.
Mer information finns i Svenskt Näringslivs rapport ”Momsens skattebas och skattesatser”.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
