Fler krav på låg moms sätter press på en bredare momsbas
Inte förvånande kommer nu krav att införa låg moms på allt fler varor och tjänster. Vid årsskiftet sänktes momsen från 25 till 12 % för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier. Regeringen har uttalat att man är positiv till att sänka momsen på e-böcker från 25 till 6 % om EU:s momsdirektiv ändras. En utredning (SOU 2017:22) uttalar att Sverige bör verka för att EU:s direktiv utformas mer utifrån resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Just nu finns ett förslag ute på remiss om sänkt moms från 25 till 6 % på förevisning av naturområden. Förändring av momsskattesatsen är populärt och detta borde sätta press på en bredare momsbas. Men en politisk diskussion kring momsbasens storlek och effekterna av undantag saknas, man kan undra varför?
En vanlig missuppfattning är att allt momsbeskattas. Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). OECD, IMF och EU-kommissionen pekar på fördelen med en bred momsbas. Den svenska momsbasen är mindre än EU:s genomsnitt och betydligt lägre än Nya Zeelands skattebas på 96 %. Flera länder utanför EU inför nu momssystem med en bred skattebas till exempel Kina och Gulf-staterna.
En annan missuppfattning beror på att undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag avseende sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling.
Istället för att lägga kraft på ständiga förändringar av vad som kan omfattas av den låga momsen borde regeringen mer aktivt arbeta för att möjliggöra en bredare momsbas nu när framtidens momssystem bestäms inom EU.
Mer information finns i Svenskt Näringslivs rapport ”Momsens skattebas och skattesatser”.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
Skatt på ägande hotar tillväxten
”Pengar i ett företag är inte fria konsumtionsmedel. De finansierar investeringar, utgör buffert och bär företagandets risk”, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i ett blogginlägg och i en replik på DN debatt.
