Fler krav på låg moms sätter press på en bredare momsbas
Inte förvånande kommer nu krav att införa låg moms på allt fler varor och tjänster. Vid årsskiftet sänktes momsen från 25 till 12 % för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier. Regeringen har uttalat att man är positiv till att sänka momsen på e-böcker från 25 till 6 % om EU:s momsdirektiv ändras. En utredning (SOU 2017:22) uttalar att Sverige bör verka för att EU:s direktiv utformas mer utifrån resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Just nu finns ett förslag ute på remiss om sänkt moms från 25 till 6 % på förevisning av naturområden. Förändring av momsskattesatsen är populärt och detta borde sätta press på en bredare momsbas. Men en politisk diskussion kring momsbasens storlek och effekterna av undantag saknas, man kan undra varför?
En vanlig missuppfattning är att allt momsbeskattas. Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). OECD, IMF och EU-kommissionen pekar på fördelen med en bred momsbas. Den svenska momsbasen är mindre än EU:s genomsnitt och betydligt lägre än Nya Zeelands skattebas på 96 %. Flera länder utanför EU inför nu momssystem med en bred skattebas till exempel Kina och Gulf-staterna.
En annan missuppfattning beror på att undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag avseende sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling.
Istället för att lägga kraft på ständiga förändringar av vad som kan omfattas av den låga momsen borde regeringen mer aktivt arbeta för att möjliggöra en bredare momsbas nu när framtidens momssystem bestäms inom EU.
Mer information finns i Svenskt Näringslivs rapport ”Momsens skattebas och skattesatser”.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
