
EBITDA-reglerna – Finansdepartementets förslag till ändringar måste ges retroaktiv effekt
Som tidigare redogjorts för här på bloggen har Finansdepartementet remitterat ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott.
Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för drygt ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020. Finansdepartementet har tagit de problem vi lyft fram på allvar och har, utifrån vår hemställan, utarbetat ett omfattande förslag.
Vi har idag skickat in vårt remissvar till Finansdepartementets. Våra sammanfattande synpunkter är att vi välkomnar att Finansdepartementet, utifrån Svenskt Näringslivs hemställan, föreslår lagändringar som åtgärdar den brist i rätten till avdrag för underskott som uppstått för företag med koncernbidragsspärrade underskott, men vi är kritiska till förslaget avseende övergångs- och ikraftträdandetider.
Den teknik som Finansdepartementet har valt bidrar tyvärr till att komplexiteten ökar i en redan svåröverskådlig lagstiftning. Behovet av att skyndsamt läka den brist förslagen åtgärdar är dock så betydande att vi ändå tillstyrker Finansdepartementets förslag till lagändringar. Ambitioner om att minska komplexiteten i denna lagstiftning behöver finnas med i den viktiga översyn som aviserats av regeringen (se, prop. 2017/18:245 s. 181) och där bland annat det viktiga perspektivet reglernas konkurrenskraft ska analyseras.
I promemorian föreslås att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Vi är medvetna om att den möjlighet som finns att ge ny skattelagstiftning retroaktiv effekt används med restriktivitet. I föreliggande lagstiftningsärende finns dock starka skäl för att ge lagändringen retroaktiv tillämpning; den befintliga utformningen av reglerna ger upphov till orimliga effekter då företags underskott inte kan kvittas mot egna skattepliktiga intäkter – innebärande att företagen tvingas att betala skatt trots att de har outnyttjade underskott –, regeringen har inte agerat skyndsamt för att minska eller undanröja denna brist, och det bör även beaktas att bristen har sin grund i en ändring som Finansdepartementet avstod från att remissbehandla.
Här kan du läsa hela vårt remissyttrande.
För den som är intresserad av att till regeringen ge sin syn på Finansdepartementets förslag så är sista svarsdatum den 18 maj och närmare information finns här.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...