
EBITDA-reglerna – Finansdepartementets förslag till ändringar måste ges retroaktiv effekt
Som tidigare redogjorts för här på bloggen har Finansdepartementet remitterat ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott.
Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för drygt ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020. Finansdepartementet har tagit de problem vi lyft fram på allvar och har, utifrån vår hemställan, utarbetat ett omfattande förslag.
Vi har idag skickat in vårt remissvar till Finansdepartementets. Våra sammanfattande synpunkter är att vi välkomnar att Finansdepartementet, utifrån Svenskt Näringslivs hemställan, föreslår lagändringar som åtgärdar den brist i rätten till avdrag för underskott som uppstått för företag med koncernbidragsspärrade underskott, men vi är kritiska till förslaget avseende övergångs- och ikraftträdandetider.
Den teknik som Finansdepartementet har valt bidrar tyvärr till att komplexiteten ökar i en redan svåröverskådlig lagstiftning. Behovet av att skyndsamt läka den brist förslagen åtgärdar är dock så betydande att vi ändå tillstyrker Finansdepartementets förslag till lagändringar. Ambitioner om att minska komplexiteten i denna lagstiftning behöver finnas med i den viktiga översyn som aviserats av regeringen (se, prop. 2017/18:245 s. 181) och där bland annat det viktiga perspektivet reglernas konkurrenskraft ska analyseras.
I promemorian föreslås att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Vi är medvetna om att den möjlighet som finns att ge ny skattelagstiftning retroaktiv effekt används med restriktivitet. I föreliggande lagstiftningsärende finns dock starka skäl för att ge lagändringen retroaktiv tillämpning; den befintliga utformningen av reglerna ger upphov till orimliga effekter då företags underskott inte kan kvittas mot egna skattepliktiga intäkter – innebärande att företagen tvingas att betala skatt trots att de har outnyttjade underskott –, regeringen har inte agerat skyndsamt för att minska eller undanröja denna brist, och det bör även beaktas att bristen har sin grund i en ändring som Finansdepartementet avstod från att remissbehandla.
Här kan du läsa hela vårt remissyttrande.
För den som är intresserad av att till regeringen ge sin syn på Finansdepartementets förslag så är sista svarsdatum den 18 maj och närmare information finns här.
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...