
EBITDA-reglerna – Finansdepartementets förslag till ändringar måste ges retroaktiv effekt
Som tidigare redogjorts för här på bloggen har Finansdepartementet remitterat ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott.
Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för drygt ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020. Finansdepartementet har tagit de problem vi lyft fram på allvar och har, utifrån vår hemställan, utarbetat ett omfattande förslag.
Vi har idag skickat in vårt remissvar till Finansdepartementets. Våra sammanfattande synpunkter är att vi välkomnar att Finansdepartementet, utifrån Svenskt Näringslivs hemställan, föreslår lagändringar som åtgärdar den brist i rätten till avdrag för underskott som uppstått för företag med koncernbidragsspärrade underskott, men vi är kritiska till förslaget avseende övergångs- och ikraftträdandetider.
Den teknik som Finansdepartementet har valt bidrar tyvärr till att komplexiteten ökar i en redan svåröverskådlig lagstiftning. Behovet av att skyndsamt läka den brist förslagen åtgärdar är dock så betydande att vi ändå tillstyrker Finansdepartementets förslag till lagändringar. Ambitioner om att minska komplexiteten i denna lagstiftning behöver finnas med i den viktiga översyn som aviserats av regeringen (se, prop. 2017/18:245 s. 181) och där bland annat det viktiga perspektivet reglernas konkurrenskraft ska analyseras.
I promemorian föreslås att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Vi är medvetna om att den möjlighet som finns att ge ny skattelagstiftning retroaktiv effekt används med restriktivitet. I föreliggande lagstiftningsärende finns dock starka skäl för att ge lagändringen retroaktiv tillämpning; den befintliga utformningen av reglerna ger upphov till orimliga effekter då företags underskott inte kan kvittas mot egna skattepliktiga intäkter – innebärande att företagen tvingas att betala skatt trots att de har outnyttjade underskott –, regeringen har inte agerat skyndsamt för att minska eller undanröja denna brist, och det bör även beaktas att bristen har sin grund i en ändring som Finansdepartementet avstod från att remissbehandla.
Här kan du läsa hela vårt remissyttrande.
För den som är intresserad av att till regeringen ge sin syn på Finansdepartementets förslag så är sista svarsdatum den 18 maj och närmare information finns här.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...