Kampen hårdnar om digitalskatter
USA beslutade häromdagen att starta en s k ”Section 301” utredning om digitalskatter mot EU och nio länder med syfte att fastställa om dessa länders digitalskatter diskriminerar amerikanska bolag. Skulle så visa sig vara fallet väntar med stor sannolikhet nya amerikanska tullar. Detta i ett redan mycket känsligt handelspolitiskt klimat.
Länder som berörs av utredningen är sådana som redan har infört en digitalskatt. Dessa är Indien, Indonesien, Italien, Storbritannien och Turkiet. Därutöver kommer digitalskatteförslagen från Brasilien, EU, Spanien och Tjeckien att granskas.
Den internationella kampen om skattebaserna har de senaste åren intensifierats. Alltfler länder lägger fram förslag på egna digitalskatter. Inom OECD pågår en kamp mot klockan att under innevarande år ta fram ett digitalskatteförslag som kan vinna globalt erkännande.
Coronakrisen har lett till ett ökat politiskt tryck på införandet av nya skatter i allmänhet och en skatt på digitala jättar som Facebook och Amazon i synnerhet. Detta gäller inte minst inom EU där kommissionen i sin nyligen presenterade långtidsbudget lyfte fram idéer om nya skatter för att finansiera den nya återhämtningsfonden som ska hjälpa EU ut ur coronakrisen. Skatter som nämndes var bl.a. digitalskatt och en ny storbolagsskatt. EU lanserade redan 2018 ett direktivförslag om digitalskatt. Detta fick som bekant inte något gehör utan röstades ner. Det uppseendeväckande denna gång är att kommissionen lanserar skatterna som förslag på egna medel. Införandet av EU-skatter är något som historiskt varit en mycket känslig fråga bland medlemsstaterna och med rätta avvisats av den svenska regeringen.
I ett läge där många bolag kämpar för sin överlevnad borde EU fokusera på ökad tillväxt och nya investeringar. Sorgligt nog tycks så inte vara fallet, åtminstone inte vad gäller EU:s skattepolicy. Istället för att jaga amerikanska teknikjättar kanske EU skulle lägga sin kraft och energi på att försöka få fram egna ”superstars”. Europeiska motsvarigheter till Facebook, Amazon, Google m.fl. skapas dessvärre inte genom införandet av nya handelshinder i form av högre skatter.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
