Kampen hårdnar om digitalskatter

USA beslutade häromdagen att starta en s k ”Section 301” utredning om digitalskatter mot EU och nio länder med syfte att fastställa om dessa länders digitalskatter diskriminerar amerikanska bolag. Skulle så visa sig vara fallet väntar med stor sannolikhet nya amerikanska tullar. Detta i ett redan mycket känsligt handelspolitiskt klimat.

Länder som berörs av utredningen är sådana som redan har infört en digitalskatt. Dessa är Indien, Indonesien, Italien, Storbritannien och Turkiet. Därutöver kommer digitalskatteförslagen från Brasilien, EU, Spanien och Tjeckien att granskas.

Den internationella kampen om skattebaserna har de senaste åren intensifierats. Alltfler länder lägger fram förslag på egna digitalskatter. Inom OECD pågår en kamp mot klockan att under innevarande år ta fram ett digitalskatteförslag som kan vinna globalt erkännande.

Coronakrisen har lett till ett ökat politiskt tryck på införandet av nya skatter i allmänhet och en skatt på digitala jättar som Facebook och Amazon i synnerhet. Detta gäller inte minst inom EU där kommissionen i sin nyligen presenterade långtidsbudget lyfte fram idéer om nya skatter för att finansiera den nya återhämtningsfonden som ska hjälpa EU ut ur coronakrisen. Skatter som nämndes var bl.a. digitalskatt och en ny storbolagsskatt. EU lanserade redan 2018 ett direktivförslag om digitalskatt. Detta fick som bekant inte något gehör utan röstades ner. Det uppseendeväckande denna gång är att kommissionen lanserar skatterna som förslag på egna medel. Införandet av EU-skatter är något som historiskt varit en mycket känslig fråga bland medlemsstaterna och med rätta avvisats av den svenska regeringen.

I ett läge där många bolag kämpar för sin överlevnad borde EU fokusera på ökad tillväxt och nya investeringar. Sorgligt nog tycks så inte vara fallet, åtminstone inte vad gäller EU:s skattepolicy. Istället för att jaga amerikanska teknikjättar kanske EU skulle lägga sin kraft och energi på att försöka få fram egna ”superstars”. Europeiska motsvarigheter till Facebook, Amazon, Google m.fl. skapas dessvärre inte genom införandet av nya handelshinder i form av högre skatter.