EU-kommissionens ”Business Taxation for the 21st Century” blickar allt annat än framåt
Igår presenterade EU-kommissionen sitt meddelande ”Business Taxation for the 21st Century”, innehållande en rad initiativ på företagsskatteområdet. Flaggskeppet utgörs av det som kallas ”BEFIT” (Business in Europe: Framework for Income Taxation) och som avses lanseras 2023. BEFIT är i princip bara en omstöpning av kommissionens tidigare förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), som efter två misslyckade lanseringar (2011 och 2016) nu går i graven.
I likhet med CCCTB ska BEFIT möjliggöra konsolidering av vinster och förluster inom EU och nettovinsten ska sedan fördelas mellan berörda länder enligt en särskilt framtagen fördelningsnyckel. Avsaknaden av regler som möjliggör förlustutjämning över gränserna och kostnaderna för att efterleva skattereglerna i 27 länder har länge utgjort ett stort hinder mot gränsöverskridande verksamhet och därmed att uppnå en effektiv inre marknad inom EU. När CCCTB presenterades 2011 angav Svenskt Näringsliv flera krav för att näringslivet skulle ha anledning att stödja förslaget, nämligen nedanstående fyra grundkrav som måste vara uppfyllda:
Anslutning till CCCTB måste vara frivilligt för företagen.
Systemet måste redan från början medföra konsolidering av vinster och förluster.
CCCTB måste möjliggöra förenklingar genom att endast en deklaration behöver lämnas för hela koncernen, s.k. ”one-stop-shop”.
Medlemsländerna måste själva bestämma över skattesatserna.
Vidare uttryckte vi kritik mot att den föreslagna fördelningsnyckeln delvis baserades på bolagens försäljning eftersom detta skulle missgynna små exportberoende länder som Sverige. Ovannämnda synpunkter gäller även i förhållande till BEFIT.
Enligt kommissionen ska beräkningen av skattebasen i BEFIT göras med utgångspunkt i de riktlinjer som OECD arbetar med för att ta fram en global minimiskatt (pelare 2). Mot bakgrund av att OECD:s förslag mött kraftig kritik från såväl skattskyldiga som skattemyndigheter för att vara alltför komplicerat är det oroväckande att kommissionen väljer detta ramverk som utgångspunkt för BEFIT. Å andra sidan spelar detta i slutändan kanske inte så stor roll. Oavsett namnbytet till BEFIT är det svårt att tro att kommissionen kommer att ha större framgång med detta förslag än vad de hade med föregångaren CCCTB. Många medlemsländer lär vara fortsatt kritiska till gränsöverskridande konsolidering och vad de uppfattar som ett angrepp på den nationella skattesuveräniteten.
Utöver BEFIT aviseras ett förslag före utgången av året som syftar till att stävja användandet av skalbolag.
Kommissionen kommer dessutom under 2022 presentera ännu ett direktiv med nya rapporteringskrav för bolag. Denna gång ska företag räkna ut och offentliggöra den effektiva skattesatsen som betalas i olika länder. I likhet med vad som gäller för BEFIT ska beräkningen göras i enlighet med de kritiserade riktlinjer som tas fram av OECD för den globala minimiskatten. Om detta direktiv blir verklighet kan bolagen räkna med ytterligare omfattande administrativ börda.
En liten ljuspunkt är kommissionens rekommendation till medlemsländerna att tillåta bolag att dra av förluster under pandemiåren 2020 – 2021 mot vinster från tidigare år. Kommissionen utlovar även ett förslag under 2022 för att lindra missgynnandet av investeringar finansierade med eget kapital jämfört med lånat kapital.
Mot bakgrund av den storslagna rubriken ”Business Taxation for the 21st Century” är kommissionens initiativ en besvikelse. Under rådande pandemi där många bolag kämpar för sin överlevnad och efter snart 10 år av totalt fokus på regler för att stävja skatteundandraganden hade det varit uppfriskande om kommissionen, såsom rubriken antyder, verkligen valt att blicka framåt. Vad Europa behöver är konkurrenskraftiga regler som främjar nya investeringar, jobb och tillväxt. Detta åstadkoms inte genom ytterligare pålagor på de som verkligen garanterar vår välfärd, nämligen våra företag.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...