Kritiken mot förslaget på bankskatt kvarstår
Trots den massiva remisskritiken har Regeringen valt att gå vidare med den senast föreslagna versionen av bankskatten, vilken beräknas som en andel av kreditinstitutens skulder. I det förslag på lagrådsremiss som gick ut på snabbremiss idag har endast vissa tekniska förändringar i beräkningen av skatteunderlaget gjorts i förhållande till det förslag som presenterades i september förra året. Ändringarna innebär i korthet att även skulder som härrör från bankernas filialer i utlandet kommer ingå i beskattningsunderlaget. Samtidigt justeras skattesatsen ned från 0,06 till 0,05 %. Den offentligfinansiella effekten beräknas dock bli densamma. Liksom tidigare föreslås skatten omfatta kreditinstitut vars sammanlagda skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut från beskattningsår som påbörjas 2022.
Den huvudsakliga kritik mot förslaget som framförts av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation kvarstår därmed i princip oförändrad. Skatten motiveras av Regeringen med de indirekta kostnader som ett systemviktigt kreditinstitut riskerar att orsaka samhället vid en finansiell kris. Med hänsyn till de kraftiga höjningar av bankernas kapitalkrav och det regelverk om resolution som tillkommit sedan finanskrisen 2008 kan argumentet kraftigt ifrågasättas. Ett stort antal remissinstanser, däribland Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken, har också anfört att skattens utformning saknar koppling till syftet. Om det är riskerna i det finansiella systemet som Regeringen är oroade över finns det andra och effektivare verktyg.
De sex miljarder som skatten förväntas inbringa kommer till stora delar att bäras av kreditinstitutens kunder genom höjda priser på finansiella tjänster. Samtidigt kommer både återstart och klimatomställning kräva stora investeringar framöver. När svenska företag ska återhämta sig från pandemin är ökade finansieringskostnader knappast till hjälp. Tidpunkten för införandet av den nya skatten är därför synnerligen illa vald.
Remissen pågår till den 18 juni.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Johan Hörberg
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Sofia Bildstein-Hagberg
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
- Anders Ydstedt
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Fredrik Carlgren