Kritiken mot förslaget på bankskatt kvarstår
Trots den massiva remisskritiken har Regeringen valt att gå vidare med den senast föreslagna versionen av bankskatten, vilken beräknas som en andel av kreditinstitutens skulder. I det förslag på lagrådsremiss som gick ut på snabbremiss idag har endast vissa tekniska förändringar i beräkningen av skatteunderlaget gjorts i förhållande till det förslag som presenterades i september förra året. Ändringarna innebär i korthet att även skulder som härrör från bankernas filialer i utlandet kommer ingå i beskattningsunderlaget. Samtidigt justeras skattesatsen ned från 0,06 till 0,05 %. Den offentligfinansiella effekten beräknas dock bli densamma. Liksom tidigare föreslås skatten omfatta kreditinstitut vars sammanlagda skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut från beskattningsår som påbörjas 2022.
Den huvudsakliga kritik mot förslaget som framförts av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation kvarstår därmed i princip oförändrad. Skatten motiveras av Regeringen med de indirekta kostnader som ett systemviktigt kreditinstitut riskerar att orsaka samhället vid en finansiell kris. Med hänsyn till de kraftiga höjningar av bankernas kapitalkrav och det regelverk om resolution som tillkommit sedan finanskrisen 2008 kan argumentet kraftigt ifrågasättas. Ett stort antal remissinstanser, däribland Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken, har också anfört att skattens utformning saknar koppling till syftet. Om det är riskerna i det finansiella systemet som Regeringen är oroade över finns det andra och effektivare verktyg.
De sex miljarder som skatten förväntas inbringa kommer till stora delar att bäras av kreditinstitutens kunder genom höjda priser på finansiella tjänster. Samtidigt kommer både återstart och klimatomställning kräva stora investeringar framöver. När svenska företag ska återhämta sig från pandemin är ökade finansieringskostnader knappast till hjälp. Tidpunkten för införandet av den nya skatten är därför synnerligen illa vald.
Remissen pågår till den 18 juni.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...