Många remissinstanser kritiska till bankskatten

Efter att remisstiden på Finansdepartementets promemoria om ny bankskatt nyligen gått ut står det klart att det finns allvarliga problem med förslaget. Av de 33 remissinstanser som uttalat sig om förslaget är det 14 som avstyrker och 5 som tillstyrker. Övriga remissinstanser lämnar inga synpunkter eller är neutrala i förhållande till förslagen. Bland de som avstyrker märks bl.a. Finansinspektionen som i sitt remissyttrande påpekar att andra och mer ändamålsenliga styrmedel än beskattning bör användas i den mån risker och kostnader för finansiell instabilitet bedöms vara för höga. FI anser också att det finns brister i skattens utformning, bland annat anses skulder vara ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Vidare påpekas att skattens konstruktion kan ge incitament till att flytta verksamhet utanför Sverige eller andra former av skatteplanering.  

Riksgäldskontoret anser inte heller att skattens utformning gagnar den finansiella stabiliteten eftersom den inte tar hänsyn till riskerna i kreditinstitutets verksamhet. Riksgälden ställer sig dessutom frågande till att kretsen skattskyldiga ska utgöras av kreditinstitut vars skulder överstiger 150 miljarder kronor, bl.a. därför att det finns risker i samtliga institut och att skuldstorleken inte är direkt kopplad till ett kreditinstituts risksituation. Vidare påpekas att avläsningstidpunkten vid beskattningsårets början kan påverka kreditinstitutens beteende. Man har exempelvis kunnat observera att kreditinstitut som är avgiftsskyldiga för resolutionsavgift tenderar att minska sina skulder vid årsskiftet vilket inte bara leder till uteblivna avgifter utan även får konsekvenser för räntemarknadens funktionssätt.  

Bland övriga remissyttranden kan nämnas Riksbanken som i likhet med Finansinspektionen och Riksgälden anser att förslaget till riskskatt inte är tillräckligt starkt kopplat till kreditinstitutens risktagande. Riksbanken anser också att det är en brist att skatten inte är öronmärkt för att hantera finanskriser och föreslår att ett utökat uttag av skatt eller avgift från bankerna fonderas för detta ändamål. Även Ekonomistyrningsverket gör bedömningen att skatten inte är ändamålsenlig sett till dess motivering och att det är oklart i vilken mån skatten skulle få en styrande effekt på kreditinstitutens risktagande. Myndigheten Tillväxtanalys ifrågasätter i sitt remissyttrande att systemkritiska banker ska svara för de indirekta kostnader som uppstår vid en finansiell kris. Tillväxtanalys gör vidare bedömningen att skatten till stor del kommer att övervältras på priser på finansiella tjänster vilket främst drabbar företag och hushåll på den inhemska marknaden. Regelrådet och flera andra remissinstanser anser att konsekvensanalysen är undermålig. Lunds Universitet lämnar ett mycket skarpt yttrande där de bl.a. konstaterar Finansdepartementets promemoria inte uppfyller de krav på samhällsekonomisk analys som kan ställas på en offentlig utredning och att promemorians slutsatser saknar stöd i ekonomisk teori och empiri.

Riskskatten föreslås omfatta kreditinstitut vars skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut med 0,06% av beskattningsunderlaget 2022 och därefter med 0,07% av beskattningsunderlaget. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation avstyrker införandet av skatten i sitt remissyttrande som finns att läsa här.