Kritik mot det nya förslaget på bankskatt
Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv har lämnat ett kritiskt remissyttrande över förslaget att införa en riskskatt för större kreditinstitut. En anledning till att förslaget avstyrks är att det saknas motiv för att införa skatten. Det anförs i yttrandet att det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. De reserver som redan finns inom banksystemet i händelse av en kris är dessutom avsevärda. Vidare anförs att gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och inte på något sätt utgör någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.
Den allvarligaste kritiken mot förslaget är dock att kostnaderna för skatten till stora delar kommer att bäras av kreditinstitutens kunder genom högre räntor och dyrare priser på finansiella tjänster. Detta kommer att få en negativ effekt på tillväxt och sysselsättning som hotar att förlänga och fördjupa lågkonjunkturen. Den ekonomiska tillbakagång som orsakats av pandemin är av historiska mått. Arbetslösheten är fortsatt hög och investeringarna har rasat. Om inte investeringstakten börjar öka igen finns det en väsentlig risk att Sverige tappar i produktivitet på längre sikt och hamnar på efterkälken. För att Sverige snabbt ska kunna ta sig ur lågkonjunkturen krävs reformer som stärker konkurrenskraften. Att i detta läge föreslå en skatt som försämrar företagens finansieringsmöjligheter och urholkar svenska företags ställning på exportmarknaderna är fel åtgärd.
Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringslivs remissyttrande finns att läsa här. Förslaget är på remiss till den 13 november.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg