Kritik mot det nya förslaget på bankskatt
Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv har lämnat ett kritiskt remissyttrande över förslaget att införa en riskskatt för större kreditinstitut. En anledning till att förslaget avstyrks är att det saknas motiv för att införa skatten. Det anförs i yttrandet att det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. De reserver som redan finns inom banksystemet i händelse av en kris är dessutom avsevärda. Vidare anförs att gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och inte på något sätt utgör någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.
Den allvarligaste kritiken mot förslaget är dock att kostnaderna för skatten till stora delar kommer att bäras av kreditinstitutens kunder genom högre räntor och dyrare priser på finansiella tjänster. Detta kommer att få en negativ effekt på tillväxt och sysselsättning som hotar att förlänga och fördjupa lågkonjunkturen. Den ekonomiska tillbakagång som orsakats av pandemin är av historiska mått. Arbetslösheten är fortsatt hög och investeringarna har rasat. Om inte investeringstakten börjar öka igen finns det en väsentlig risk att Sverige tappar i produktivitet på längre sikt och hamnar på efterkälken. För att Sverige snabbt ska kunna ta sig ur lågkonjunkturen krävs reformer som stärker konkurrenskraften. Att i detta läge föreslå en skatt som försämrar företagens finansieringsmöjligheter och urholkar svenska företags ställning på exportmarknaderna är fel åtgärd.
Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringslivs remissyttrande finns att läsa här. Förslaget är på remiss till den 13 november.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
