Kritik mot det nya förslaget på bankskatt

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv har lämnat ett kritiskt remissyttrande över förslaget att införa en riskskatt för större kreditinstitut. En anledning till att förslaget avstyrks är att det saknas motiv för att införa skatten. Det anförs i yttrandet att det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. De reserver som redan finns inom banksystemet i händelse av en kris är dessutom avsevärda. Vidare anförs att gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och inte på något sätt utgör någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.  

Den allvarligaste kritiken mot förslaget är dock att kostnaderna för skatten till stora delar kommer att bäras av kreditinstitutens kunder genom högre räntor och dyrare priser på finansiella tjänster. Detta kommer att få en negativ effekt på tillväxt och sysselsättning som hotar att förlänga och fördjupa lågkonjunkturen. Den ekonomiska tillbakagång som orsakats av pandemin är av historiska mått. Arbetslösheten är fortsatt hög och investeringarna har rasat. Om inte investeringstakten börjar öka igen finns det en väsentlig risk att Sverige tappar i produktivitet på längre sikt och hamnar på efterkälken. För att Sverige snabbt ska kunna ta sig ur lågkonjunkturen krävs reformer som stärker konkurrenskraften. Att i detta läge föreslå en skatt som försämrar företagens finansieringsmöjligheter och urholkar svenska företags ställning på exportmarknaderna är fel åtgärd.

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringslivs remissyttrande finns att läsa här. Förslaget är på remiss till den 13 november.