Kvalificerad majoritet i skattefrågor inom EU gagnar inte små öppna ekonomier
Under hårt politiskt tryck och ett massivt mediadrev pågår en intensiv kamp länder emellan om rätten att beskatta utländska bolag. Svepande påståenden görs om att bolag fritt skulle kunna flytta vinster mellan olika länder. Det stämmer förstås inte. Bolag har mycket omfattande regelverk att förhålla sig till om var skatten ska betalas om de är verksamma i ett land. De senaste åren har dessutom det internationella regelverket skärpts markant genom implementeringen av OECD:s arbete om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) och motsvarande regler inom EU (Anti Tax Avoidance Directive ATAD I+II).
Flera debattörer har på senare tid hävdat att den svenska regeringen skulle motarbeta EU:s strävan att bekämpa skatteflykt. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Som vi tidigare beskrivit i bloggen har den svenska regeringen varit mycket engagerad i detta arbete från start såväl inom OECD som på EU-nivå. Den springande punkten hos dessa debattörer tycks dock vara att Sverige borde ge upp sin vetorätt och acceptera att EU:s skattebeslut istället fattas med kvalificerad majoritet. Detta skulle på ett mycket effektivt sätt förflytta inflytande och beslutanderätt gällande skattefrågor till de stora EU-länderna, till nackdel för små öppna ekonomier. Som vi påtalat tidigare är det av central betydelse för Sverige att upprätthålla den nationella suveräniteten i skattefrågor. Det faktum att Sverige valt att motsätta sig EU-kommissionens kontroversiella och för Sverige direkt dåliga förslag till digitalskatt (DST) och gemensam bolagsskattebas (CCCTB) innebär inte att Sverige blockerar EU-samarbetet. Tvärtom är den svenska regeringen både aktiv och konstruktiv i skattesamarbetet på EU-nivå. Under den förra EU-kommissionens mandatperiod godkändes, trots kravet på enhällighet, inte mindre än 14 skattedirektiv. Det förtjänar att tilläggas att merparten av dessa direktiv var kopplade till EU:s arbete med att bekämpa skatteflykt.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
