EU kommissionens nya rapporteringskrav för skatterådgivare och bolag skjuter över målet
EU kommissionen föreslår att EU-gemensamma bestämmelser införs från den 1 januari 2019 gällande informationsskyldighet för förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan EU:s skatteförvaltningar.
Förslaget är det senaste i raden av initiativ som kommissionens presenterat på kort tid i sin kamp mot skatteflykt och skatteundandragande.
Vilka skatteupplägg som behöver rapporteras styrs av ett antal kännetecken sk ”hallmarks” som finns samlade i en bilaga till direktivförslaget. För att ett skatteupplägg ska vara rapporteringspliktigt räcker det med att ett kännetecken är uppfyllt. Begreppet ”förmedlare” avser inte bara traditionella externa skatterådgivare utan kan även omfatta koncernens egna skattejurister.
Mot bakgrund av den ökade administrativa bördan som den utökade rapporteringsskyldigheten innebär är det viktigt att de bestämmelser som utformas är tydliga, enkla att hantera samt riktade mot de upplägg som de avser att träffa. Så är dessvärre inte fallet med kommissionens direktivförslag. De kännetecknen som reglerar rapporteringsskyldigheten är så många och så allmänt hållna att de riskerar att skjuta över målet och leda till att ett stort antal standard transaktioner som inte har något med skatteflykt eller skatteundandragande att göra också kommer att behöva rapporteras. En sådan utveckling skulle inte bara vara negativ för de rapporteringsskyldiga. Den skulle också försvåra arbetet för skatteverket som riskerar att översvämmas med information om skattetransaktioner som bara rör den dagliga driften i en koncern.
Inte nog med att förslaget slår för brett. Kommission har även tilldelat sig befogenhet att uppdatera listan i bilagan som innehåller de kännetecken vars utformning är av avgörande betydelse för rapporteringsskyldigheten. Detta framstår som mycket tveksamt då beslut om materiella ändringar i ett direktiv ska fattas enhälligt av ministerrådet.
Sverige har redan idag långtgående rapporteringsregler för skattskyldiga. Vid en avvägning mellan den extra börda som läggs på de skattskyldiga mot nyttan för skatteverket bör frågan ställas om det för svenskt vidkommande överhuvudtaget är försvarbart att införa sådana regler som nu föreslås.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...