EU kommissionens nya rapporteringskrav för skatterådgivare och bolag skjuter över målet
EU kommissionen föreslår att EU-gemensamma bestämmelser införs från den 1 januari 2019 gällande informationsskyldighet för förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan EU:s skatteförvaltningar.
Förslaget är det senaste i raden av initiativ som kommissionens presenterat på kort tid i sin kamp mot skatteflykt och skatteundandragande.
Vilka skatteupplägg som behöver rapporteras styrs av ett antal kännetecken sk ”hallmarks” som finns samlade i en bilaga till direktivförslaget. För att ett skatteupplägg ska vara rapporteringspliktigt räcker det med att ett kännetecken är uppfyllt. Begreppet ”förmedlare” avser inte bara traditionella externa skatterådgivare utan kan även omfatta koncernens egna skattejurister.
Mot bakgrund av den ökade administrativa bördan som den utökade rapporteringsskyldigheten innebär är det viktigt att de bestämmelser som utformas är tydliga, enkla att hantera samt riktade mot de upplägg som de avser att träffa. Så är dessvärre inte fallet med kommissionens direktivförslag. De kännetecknen som reglerar rapporteringsskyldigheten är så många och så allmänt hållna att de riskerar att skjuta över målet och leda till att ett stort antal standard transaktioner som inte har något med skatteflykt eller skatteundandragande att göra också kommer att behöva rapporteras. En sådan utveckling skulle inte bara vara negativ för de rapporteringsskyldiga. Den skulle också försvåra arbetet för skatteverket som riskerar att översvämmas med information om skattetransaktioner som bara rör den dagliga driften i en koncern.
Inte nog med att förslaget slår för brett. Kommission har även tilldelat sig befogenhet att uppdatera listan i bilagan som innehåller de kännetecken vars utformning är av avgörande betydelse för rapporteringsskyldigheten. Detta framstår som mycket tveksamt då beslut om materiella ändringar i ett direktiv ska fattas enhälligt av ministerrådet.
Sverige har redan idag långtgående rapporteringsregler för skattskyldiga. Vid en avvägning mellan den extra börda som läggs på de skattskyldiga mot nyttan för skatteverket bör frågan ställas om det för svenskt vidkommande överhuvudtaget är försvarbart att införa sådana regler som nu föreslås.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
