EU kommissionens nya rapporteringskrav för skatterådgivare och bolag skjuter över målet
EU kommissionen föreslår att EU-gemensamma bestämmelser införs från den 1 januari 2019 gällande informationsskyldighet för förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan EU:s skatteförvaltningar.
Förslaget är det senaste i raden av initiativ som kommissionens presenterat på kort tid i sin kamp mot skatteflykt och skatteundandragande.
Vilka skatteupplägg som behöver rapporteras styrs av ett antal kännetecken sk ”hallmarks” som finns samlade i en bilaga till direktivförslaget. För att ett skatteupplägg ska vara rapporteringspliktigt räcker det med att ett kännetecken är uppfyllt. Begreppet ”förmedlare” avser inte bara traditionella externa skatterådgivare utan kan även omfatta koncernens egna skattejurister.
Mot bakgrund av den ökade administrativa bördan som den utökade rapporteringsskyldigheten innebär är det viktigt att de bestämmelser som utformas är tydliga, enkla att hantera samt riktade mot de upplägg som de avser att träffa. Så är dessvärre inte fallet med kommissionens direktivförslag. De kännetecknen som reglerar rapporteringsskyldigheten är så många och så allmänt hållna att de riskerar att skjuta över målet och leda till att ett stort antal standard transaktioner som inte har något med skatteflykt eller skatteundandragande att göra också kommer att behöva rapporteras. En sådan utveckling skulle inte bara vara negativ för de rapporteringsskyldiga. Den skulle också försvåra arbetet för skatteverket som riskerar att översvämmas med information om skattetransaktioner som bara rör den dagliga driften i en koncern.
Inte nog med att förslaget slår för brett. Kommission har även tilldelat sig befogenhet att uppdatera listan i bilagan som innehåller de kännetecken vars utformning är av avgörande betydelse för rapporteringsskyldigheten. Detta framstår som mycket tveksamt då beslut om materiella ändringar i ett direktiv ska fattas enhälligt av ministerrådet.
Sverige har redan idag långtgående rapporteringsregler för skattskyldiga. Vid en avvägning mellan den extra börda som läggs på de skattskyldiga mot nyttan för skatteverket bör frågan ställas om det för svenskt vidkommande överhuvudtaget är försvarbart att införa sådana regler som nu föreslås.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
