
Finansdepartementet förslår ändringar i de s.k. EBITDA-reglerna
Vi på Svenskt Näringslivs (SN) skatteavdelning har haft vårt fulla fokus på att utarbeta och analysera förslag i syfte att bidra till de paket med åtgärdsförslag som SN, med anledning av den kris näringslivet drabbas av till följd av corona-epidemin, skickat in till regeringen. På föreningens extern-web finns en sida där vi samlar den viktigaste informationen om dessa.
Nu arbetar vi bl.a. för att förslagen förverkligas och att de förslag som regeringen presenterat blir bättre i vissa avseenden, exempelvis att räntenivån som aviserats för de tillfälliga anstånden justeras ned väsentligt och att företagens möjligheter att beakta befarade kundförluster vid moms-redovisningen inte i onödan försvåras. Vi fortsätter även arbetet med att utarbeta och analysera egna förslag, som kan spelas in senare.
Vid sidan om detta finns dock vissa aktuella frågor värda att notera. Finansdepartementet presenterade igår ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott. Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för snart ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020.
Finansdepartementet har tagit de problem vi lyft fram i vår hemställan på allvar och har, med inspiration från vårt förslag, utarbetat ett omfattande förslag som åtgärdar ett flertal brister. Departementets förslag har även skickats ut på remiss, med sista svarsdatum den 18 maj.
Vi ställer oss positiva till Finansdepartementets ambitioner. Nu kommer vi analysera den remitterade promemorian noga för att sedan avge vårt remissvar. Redan nu kan dock konstateras att ikraftträdandetidpunkten enligt förslaget ska bli den 1 januari 2021, utan möjlighet till retroaktiv tillämpning…
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.