Nya regler om anstånd och det skatterättsliga företrädaransvaret

Som en följd av den uppkomna coronakrisen är det tyvärr oundvikligt att vi kommer se att antal företag som inte kommer kunna betala sina skulder, inklusive skatteskulder. Det kommer i sin tur medföra att frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret kommer aktualiseras i många fall.

Svenskt Näringsliv väckte tidigt frågan hos såväl regeringen som Skatteverket om hur företrädaransvaret förhåller sig till de nya reglerna om tillfälliga anstånd. Det är därför bra att Skatteverket igår publicerat ett ställningstagande som klargör att myndigheten i princip inte kommer göra företrädaransvaret gällande i de fall ett tillfälligt anstånd medgivits, och detta oavsett när ansökan har gjorts och anståndsbeslutet har fattats. Undantag från detta kan i enstaka och mycket speciella fall bli aktuellt om någon uppenbarligen utnyttjat möjligheterna till tillfälligt anstånd helt i strid med bestämmelserna.  Ställningstagandet ansluter därmed till det synsätt Skatteverket hade i samband med de tillfälliga anstånd som infördes i samband med finanskrisen.

Den uppkomna ekonomiska krisen väcker dock fler frågor gällande företrädaransvar.

För att företrädaransvar ska kunna aktualiseras krävs enligt lagens ordalydelse att företrädaren agerat uppsåtligt eller varit grovt oaktsam. Domstolspraxis är här mycket sträng. För att ansvaret inte ska utlösas krävs i princip att företrädaren senast på förfallodagen vidtar åtgärder för att avveckla den juridiska per­sonens skulder genom ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion alternativt genom betalnings­inställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Att driva företaget vidare utan sådana åtgärder anses således regelmässigt innebära att företrädaren varit grovt oaktsam.

Svenskt Näringsliv har sedan lång tid engagerat sig i företrädaransvaret som sådant, inte minst utifrån de skadliga effekter som följer med den strikta domstolspraxisen. Se bland annat Svenskt Näringslivs rapporter från 2019 och 2013.

Den ekonomiska kris vi nu ser utvecklas väldigt fort, vilket gör det ytterst svårt eller t.o.m. omöjligt för många företrädare att avgöra om den uppkomna situationen kan lösas eller inte. Att driva sitt företag vidare i förhoppning om att läget kommer att förbättras eller stabiliseras under kommande månader, eller utifrån perspektivet att man kan förvänta sig stödåtgärder borde inte anses vara grovt oaktsamt. Med hänsyn till företrädaransvarets långtgående ekonomiska konsekvenser uppmanar vi Skatteverket att, utöver den vägledning som nu lämnats avseende de s.k. tillfälliga anstånden, se över hur myndigheten ska tillämpa reglerna med beaktande av den aktuella krisen. Det vore exempelvis märkligt om företrädare för ett företag som söker och erhåller sådant anstånd som kan ges vid synnerliga skäl riskerar hamna i ett sämre läge än om företaget ansökt om och erhållit det (dyrare) tillfälliga anståndet. Sedan har vi de situationer när anstånd inte har sökts. Även här finns anledning för Skatteverket att överväga vägledning om att en mindre strikt tillämpning kommer att göras.