
Vissa behov av skyndsamma åtgärder med anledning av Covid-19
Svenskt Näringsliv har tidigare till regeringen skickat in tre paket med efterfrågade krisåtgärder. I avvaktan på eventuella ytterligare paket har vi på skatteavdelningen tagit fram och skickat in en skrivelse till Finansdepartementet och Skatteverket där vi lyfter vissa förslag till åtgärder som behövs för att skyndsamt undanröja eller minska ett antal av de problem på skatteområdet som många av våra medlemsföretag i dag möter. Förslagen har det gemensamt att de direkt berör såväl Skatteverket som Finansdepartementet. Vid en internationell utblick kan konstateras att myndigheter och regeringar i andra länder agerar skyndsamt i frågor av detta slag. Det är nu hög tid att agera så även i Sverige. Förslagen:
Skänkta varor: Svenskt Näringsliv har i en tidigare skrivelse till Skatteverket bett om ett klargörande om att uttagsbeskattning inte ska ske i situationer där varor som inte lämpar sig för försäljning skänks. Rådande Corona-kris har förstås gjort frågan än mer brådskande och vi får information om att flera länder nu agerar. Utöver de mer avgränsade frågor om skänkta varor som nämnda skrivelse avser har många företag nu starka önskemål om att skänka varor, utrustning och tjänster som kan underlätta för samhället att hantera den kris som Corona-viruset fört med sig i samhället. Det torde råda enighet om att det vore olyckligt om sådana drivkrafter motverkas av risk för beskattningskonsekvenser. Här behövs skyndsamt klargöranden som undanröjer sådana risker.
Hyresmomsen: Lokaler som tillfälligt ändras för att hyras ut och nyttjas som fältsjukhus, hotellrum som tillfälligt används för evakuerings- och andra former av vårdboenden, eller om hyresfria månader lämnas, riskerar få stora ekonomiska konsekvenser . Krav på återföring i delar av tio års investeringsmoms uppkommer om uthyrningen bryts och inte längre kan omfattas av momsplikt. Det finns inga självklara, enkla och generella lösningar för att i dagsläget säkerställa momsplikten, utan en lagändring måste till. Här behövs det ett skyndsamt agerande så att lagstiftning, med retroaktiva inslag, är på plats inom de närmaste månaderna.
Åtgärder för att skydda personal från smitta: Många företag drabbas till följd av Coronakrisen av brist på kompetens, inte minst genom att anställda drabbas av viruset. I syfte att säkerställa tillgänglig kompetens, så att produktion av varor och tjänster kan upprätthållas, behöver många företag bl.a. säkerställa att personalen kan ta sig till och från arbetet på annat sätt än genom kollektivtrafik. Det kan tilläggas att också Folkhälsomyndigheten uppmanar människor att undvika kollektivtrafiken. Därför behövs skyndsamma åtgärder, så att insatser från arbetsgivare som syftar till att anställda ska ta sig till och från jobbet på annat sätt än genom kollektivtrafik, inte motverkas av skattekonsekvenser för företaget eller de anställda. Även effekter av eventuell trängselskatt behöver här undanröjas.
Anstånd med uppgiftslämnande, uppgiftssammanställningar etcetera: Många företag är till följd av Corona-krisen hårt belastade av åtgärder som syftar till att upprätthålla och säkerställa en fungerande verksamhet, och inte sällan företagets överlevnad. Många länder avlastar nu företagen temporärt ett flertal skyldigheter avseende rapporteringar av skilda slag; för deklarationer, tp-dokumentation, s.k. DAC 6-rapportering m.m. De svenska initiativen har hittills i huvudsak begränsat sig till en månads förlängning avseende de s.k. byråanstånden samt möjligheten att lämna sin deklaration upp till en månad för sent utan att betala någon förseningsavgift. För att säkerställa konkurrenskraftiga villkor för det svenska näringslivet är det således angeläget att Sverige agerar mer skyndsamt och kraftfullt när det gäller att avlasta företagen från rapporteringsskyldigheter under rådande krissituation.
Nu väntar vi på att Finansdepartementet och Skatteverket ska agera på våra förslag.
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.