
Flera brister i förslaget om nya ränteavdragsregler
I förra veckan remitterades promemorian Nya skatteregler för företagssektorn, som till stor del handlar om regler som begränsar företagens avdragsrätt för ränta. Det föreslås även att bolagsskatten sänks, från 22 till 20 procent. Förslaget har tidigare kommenterats här och här.
Promemorian är omfattande och kommer ta tid att analysera i sin helhet. Nedan följer några övergripande synpunkter på förslaget, som innehåller mängder med andra frågor som måste analyseras noga innan remisstiden går ut den 26 september.
En generell avdragsbegränsning för räntor, på såväl interna som externa lån, föreslås. Här lämnas två alternativa förslag, en EBIT och en EBITDA-baserad modell. I första hand förespråkas EBIT vilket är problematiskt. EBITDA beaktar ett företags kapitalbehov och är betydligt vanligare i andra länder. EBITDA är även den modell som förespråkas av OECD och utgör grundmodellen för EU:s direktiv på detta område. EBITDA är vidare stabilare över tid och återspeglar bättre företagets betalningsförmåga.
Procentsatsen föreslås för EBIT vara 35 % och för EBITDA 25 %, vilket är lägre än vad som tillåts av EU-direktivet och som används av många andra länder inom Europa. Sverige bör utifrån bl.a. konkurrensskäl inte ha en lägre procentsats än exempelvis Tyskland, Storbritannien och Italien, som alla har 30 % EBITDA.
En förenklingsregel föreslås som innebär att istället för att tillämpa EBIT/EBITDA-regeln så får räntekostnader upp till 100 000 SEK dras av. Denna beloppsgräns är alldeles för snävt tilltagen. I omvärlden kan noteras Tyskland som har en beloppsgräns på 3 miljoner EUR och Finland med en gräns på 500 000 EUR. I detta sammanhang framstår den föreslagna gränsen på 100 000 SEK som väldigt låg och bör höjas kraftigt för att undvika att försvåra för de mindre företagen som annars måste tillämpa de komplicerade EBIT/EBITDA-reglerna.
Dagens rättsosäkra ränteavdragsregler kvarstår. Reglerna snävas visserligen in men reglerna bygger fortsatt på subjektiva rekvisit som är omöjliga att förutse, samtidigt som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelat att frågor av denna karaktär inte lämpar sig för förhandsbesked. Dessa subjektiva ränteavdragsregler bör slopas i sin helhet, så att en rimlig förutsebarhet återskapas för skattebetalarna.
Det föreslås att möjligheten att dra av sparade underskott tillfälligt ska begränsas, 2 eller 3 år beroende på val av modell. Detta strider helt mot nettovinstbeskattningsprincipen. Förslaget får ses som ett försök att finansiera den omedelbara skattesänkningen. Skatt ska betalas utifrån bärkraft, något som inte sker om begräsningen genomförs. Genom att istället genomföra skattesatssänkning successivt så kan sådana skadliga effekter undvikas.
Förslagen är i sin helhet överfinansierade, dvs. förslaget innebär en skattehöjning för företagen. Detta överskott bör användas för att skapa bättre fungerande regler.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.