Flera steg tillbaka med F-skatteutredningens förslag

Svenskt Näringsliv har i dagarna lämnat ett remissvar på F-skatteutredningens slutbetänkande F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31). I remissvaret avstyrks förslaget.

F-skattesystemet infördes 1993 för att skapa klara och förutsebara regler när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag och betala sociala avgifter på ersättningar till uppdragstagare. Sedan systemet infördes har det skett ett fåtal ändringar, och dessa har varit inriktade på att genom­föra lättnader i förutsättningarna för att få F-skatt. Genom att göra det lättare att få F-skatt ville regeringen förbättra företagsklimatet ytterligare för att möjliggöra fler nya företag och fler växande företag som kan bidra till att öka sysselsättningen ytterligare (prop. 2008/09:62 s. 24).

Den nuvarande utformningen av F-skattesystemet fungerar väl. Innehav av F-skatt är i praktiken en förutsättning för att kunna få uppdrag och det är därför viktigt att systemet värnas. Även den nu aktuella utredningen uttalar vikten av att det huvudsakliga syftet med F-skattesystemet ska värnas. De förslag utredningen lägger fram är dock inte ägnade att värna systemet, utan riskerar i stället att resultera i försämrad tillit till F-skattesystemet och på ett allvarligt sätt försämra rättssäkerheten för landets företagare.

Sammanfattningsvis anser vi att flera av utredningens förslag riskerar att leda till så allvarliga konsekvenser i dessa avseenden att de inte bör genomföras. Skälen för vår inställning till respektive förslag är i korthet följande.

• Fördelarna med utredningens förslag att kunna tidsbegränsa ett godkännande för F-skatt överväger inte dess nackdelar.

• Den mycket vidsträckta föreläggandemöjlighet som utredningen föreslår, i kombination med en ny återkallelsegrund om föreläggandet inte följts, är oproportionerlig och oförutsägbar på ett sätt som äventyrar rättssäkerheten.

• Den utvidgade prövning avseende vem som ska prövas vid godkännande och återkallelse av F-skatt som utredningen föreslår är såväl skadlig för näringslivet som olämplig som verktyg för brottsbekämpning.

• Det saknas tillräckliga motiv för att ändra den av Skatteverket tillåtna gränsen för skuldbelopp vid godkännande för F-skatt.

• Förslaget avseende nytt hinder för godkännande och ny grund för återkallelse för den som inte betalat tillbaka felaktigt utbetalt belopp vid återkrav i samband med rut- och rotarbeten är skadligt för såväl företagare i aktuella branscher som samhället i stort.

• Förslaget att förtydliga när återkallelse ska ske på grund av missbruk i syfte att öka tillämpningen av den nuvarande bestämmelsen öppnar för oförutsägbara bedömningar på ett sätt som skulle äventyra rättssäkerheten för enskilda.

Vi är också fortsatt kritiska till utredningens användning av begreppet ”falska egenföretagare”, vilket utvecklas i remissvaret avseende delbetänkandet F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49).

Det är naturligtvis angeläget att motverka att ett godkännande för F-skatt missbrukas genom att användas i kriminell verksamhet eller för skatteundandragande och skatteflykt. Regel­verket innehåller dock möjligheter till återkallelse av F-skatt i sådana situationer. För att komma till rätta med eventuellt missbruk behöver Skatteverkets uppföljning av företag med godkännande för F-skatt förbättras liksom Bolagsverkets arbete med att motverka målvakter.