
Förbättrade bolagsskatteregler borde tillämpas retroaktivt
Vi har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av utrymme för retroaktiv tillämpning av regler som föreslås i ärendet Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
Mot bakgrund av att regeringen, trots att ett flertal remissinstanser påtalat det starka behovet av retroaktiv tillämpning, funnit att de föreslagna bestämmelserna inte bör tillämpas retroaktiv har Svenskt Näringsliv gett juris doktor Katarina Fast, som bl.a. genom sin doktorsavhandling Om skyddet mot retroaktiv beskattning har djupa kunskaper i frågor rörande retroaktiv skattelagstiftning, i uppdrag att utifrån det aktuella lagstiftningsärendet analysera vilket utrymme lagstiftaren har när det gäller att införa skattebestämmelser med möjlighet till retroaktiv tillämpning på den skattskyldiges begäran, s.k. frivillig retroaktivitet.
Katarina Fast konstaterar att lagstiftaren i det aktuella fallet kan och bör införa frivillig retroaktivitet, i vart fall för de situationer där det är klart att en frivillig retroaktivitet inte kan medföra en nackdel för de skattskyldiga; såsom i situationer där det ökade avdraget inte föranleder en minskning av avdraget för negativt räntenetto.
Svenskt Näringsliv har mot ovanstående bakgrund idag i ett brev till finansministern och näringsministern bl.a. framfört att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet bör utarbeta ett förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som ger utrymme för frivillig retroaktivitet. Vi får hoppas att den svenska beredningsprocessen fungerar väl, så att förtroendet upprätthålls och svenska företag inte i onödan behöver betala skatt trots att de har underskott som utifrån alla grundläggande principer ska kunna dras av.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.