Förslag till förenklade och förbättrade 3:12-regler nu presenterade
Svenskt Näringsliv har länge påtalat behoven av förbättringar av entreprenörsskatten, även kallad 3:12-skatten – se exempelvis 2021 års rapport Förbättra entreprenörsskatten. Så när Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag i dag, efter två års arbete, överlämnat sitt betänkande (SOU 2024:36) till regeringen är vårt intresse av att analysera förslagen stort.
Enligt kommittédirektiven från regeringen har huvuduppdraget varit att förenkla och förbättra 3:12-regelverket, eller entreprenörsskatten som den även ofta benämns. Det tydliggörs vidare att framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt vilket är en förutsättning för välståndet i samhället. Regeringen lyfter samtidigt fram att det är förenat med ekonomisk risk att vara entreprenör och att det är särskilt viktigt att ge små och medelstora företag goda skattemässiga villkor, som gör det möjligt för dem att växa, anställa och attrahera kapital.
Genom direktiven begränsas dock även utrymmet för kommittén, bland annat genom att den ska beakta behovet av att motverka s.k. inkomstomvandling. Med beaktande av de ramar direktiven satt för kommitténs arbete får förslagen i betänkandet sedda som en helhet anses utgöra förenklings- och förbättringsåtgärder som är välkomna. Inte minst förslagen att slopa de så kallade absoluta kraven (kapitalandels- och löneuttagskravet), att höja grundbeloppet/förenklingsbeloppet till fyra inkomstbasbelopp och att de två separata takbeloppen, för utdelning respektive för kapitalvinst, ersätts av ett gemensamt takbelopp. Ett flertal av utredningens förslag går också att återfinna som önskemål i ovan nämnda rapport från Svenskt Näringsliv.
Det finns samtidigt vissa delar av de förslag som kommittén lämnar där andra lösningar, eller kompletterande förslag, hade varit önskvärda - exempelvis när det gäller behovet av att förbättra skattevillkoren för kvalificerade andelar som förvärvats genom s.k. kvalificerade personaloptioner. Det finns även viktiga områden inom vilka det saknas mer betydande förslag. Ett sådant område är de regler som avgör om de andelar en person innehar omfattas av 3:12-beskattningen eller ej. I utredningens uppdrag ingår uttryckligen att analysera på vilket sätt utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, vilka båda här är centrala, kan förändras för att förbättra villkoren för små och medelstora företag. Kommittén konstaterar också att den största komplexiteten i reglerna finns just i dessa regler. Ändå lämnar kommittén här endast relativt begränsade förslag. Ett annat sådant område avser företagens bristande tillgång till kapital. I kommittédirektiven anges att det är särskilt viktigt att ge små och medelstora företag goda skattemässiga villkor som gör det möjligt för dem att attrahera kapital. Kommittén redogör även för de svårigheter företagen har på detta område, inte minst när det gäller möjligheterna till banklån, och konsekvenser av när dessa möjligheter är små. Några direkta förslag till förbättringar på detta område lämnas dock inte av kommittén.
Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men vissa av bestämmelserna föreslås tillämpas först senare. Till viss del i syfte att ge de som berörs av reglerna tid till att anpassa sig till den nya ordning som föreslås.
Sammantaget får kommitténs förslag ses som välkomna. Skattereglernas utformning har stor betydelse för företagandets och entreprenörskapets villkor i Sverige, och därmed förutsättningarna för tillväxt, jobbskapande och ökat välstånd. I ett nästa steg är det viktigt att man ser över de regler som avgör om de andelar en person innehar omfattas av 3:12-beskattningen eller ej och möjligheterna till att direkt underlätta företagens möjligheter att attrahera kapital. När det gäller det senare kan exempelvis s.k. vinstandelslån var något att utarbeta förbättringsförslag kring.
I ett första nästa steg i beredningen av detta lagstiftningsärende kan betänkandet väntas skickas ut på remiss. Förhoppningsvis kan kloka inspel från remissinstanser bidra till att förslagen förbättras ytterligare. Vi återkommer här på bloggen när vi har gjort fördjupade analyser av förlagen.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...