
Förslag till förenklade och förbättrade 3:12-regler nu presenterade
Svenskt Näringsliv har länge påtalat behoven av förbättringar av entreprenörsskatten, även kallad 3:12-skatten – se exempelvis 2021 års rapport Förbättra entreprenörsskatten. Så när Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag i dag, efter två års arbete, överlämnat sitt betänkande (SOU 2024:36) till regeringen är vårt intresse av att analysera förslagen stort.
Enligt kommittédirektiven från regeringen har huvuduppdraget varit att förenkla och förbättra 3:12-regelverket, eller entreprenörsskatten som den även ofta benämns. Det tydliggörs vidare att framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt vilket är en förutsättning för välståndet i samhället. Regeringen lyfter samtidigt fram att det är förenat med ekonomisk risk att vara entreprenör och att det är särskilt viktigt att ge små och medelstora företag goda skattemässiga villkor, som gör det möjligt för dem att växa, anställa och attrahera kapital.
Genom direktiven begränsas dock även utrymmet för kommittén, bland annat genom att den ska beakta behovet av att motverka s.k. inkomstomvandling. Med beaktande av de ramar direktiven satt för kommitténs arbete får förslagen i betänkandet sedda som en helhet anses utgöra förenklings- och förbättringsåtgärder som är välkomna. Inte minst förslagen att slopa de så kallade absoluta kraven (kapitalandels- och löneuttagskravet), att höja grundbeloppet/förenklingsbeloppet till fyra inkomstbasbelopp och att de två separata takbeloppen, för utdelning respektive för kapitalvinst, ersätts av ett gemensamt takbelopp. Ett flertal av utredningens förslag går också att återfinna som önskemål i ovan nämnda rapport från Svenskt Näringsliv.
Det finns samtidigt vissa delar av de förslag som kommittén lämnar där andra lösningar, eller kompletterande förslag, hade varit önskvärda - exempelvis när det gäller behovet av att förbättra skattevillkoren för kvalificerade andelar som förvärvats genom s.k. kvalificerade personaloptioner. Det finns även viktiga områden inom vilka det saknas mer betydande förslag. Ett sådant område är de regler som avgör om de andelar en person innehar omfattas av 3:12-beskattningen eller ej. I utredningens uppdrag ingår uttryckligen att analysera på vilket sätt utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, vilka båda här är centrala, kan förändras för att förbättra villkoren för små och medelstora företag. Kommittén konstaterar också att den största komplexiteten i reglerna finns just i dessa regler. Ändå lämnar kommittén här endast relativt begränsade förslag. Ett annat sådant område avser företagens bristande tillgång till kapital. I kommittédirektiven anges att det är särskilt viktigt att ge små och medelstora företag goda skattemässiga villkor som gör det möjligt för dem att attrahera kapital. Kommittén redogör även för de svårigheter företagen har på detta område, inte minst när det gäller möjligheterna till banklån, och konsekvenser av när dessa möjligheter är små. Några direkta förslag till förbättringar på detta område lämnas dock inte av kommittén.
Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men vissa av bestämmelserna föreslås tillämpas först senare. Till viss del i syfte att ge de som berörs av reglerna tid till att anpassa sig till den nya ordning som föreslås.
Sammantaget får kommitténs förslag ses som välkomna. Skattereglernas utformning har stor betydelse för företagandets och entreprenörskapets villkor i Sverige, och därmed förutsättningarna för tillväxt, jobbskapande och ökat välstånd. I ett nästa steg är det viktigt att man ser över de regler som avgör om de andelar en person innehar omfattas av 3:12-beskattningen eller ej och möjligheterna till att direkt underlätta företagens möjligheter att attrahera kapital. När det gäller det senare kan exempelvis s.k. vinstandelslån var något att utarbeta förbättringsförslag kring.
I ett första nästa steg i beredningen av detta lagstiftningsärende kan betänkandet väntas skickas ut på remiss. Förhoppningsvis kan kloka inspel från remissinstanser bidra till att förslagen förbättras ytterligare. Vi återkommer här på bloggen när vi har gjort fördjupade analyser av förlagen.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...