Förslag till särskilda regler för beskattning av carried interest nu presenterade

Igår presenterades ett förslag till hur viss avkastning från riskkapitalfonder ska beskattas. Intresset för förslaget har varit stort, framför allt utifrån behovet av en ökad förutsebarhet när det gäller hur inkomster från särskild vinstandel (carried interest) ska beskattas.

Vi har tidigare här på bloggen skrivit om uppdraget som utredaren, domaren Roger Gavelin, gavs i början av augusti förra året. I direktiven till utredningsuppdraget redogörs för den betydande bristen på förutsebarhet vid beskattningen, som styrks av alla betydande domstolsprocesser som förts, och att det är centralt att värna förutsättningarna för ett aktivt och kompetent riskkapitalägande.

Av bakgrundsbeskrivningen i promemorian framgår bl.a. att riskkapital huvudsakligen kommer från t.ex. pensionsfonder och andra institutionella investerare och att Sveriges riskkapitalmarknad är en av de största i Europa. Riskkapitalaktörer anges ha investerat 495 miljarder kronor i ca 4 000 svenska företag mellan 2007 och 2021. Antalet aktiva portföljbolag, dvs. företag som ägs av riskkapitalfonder, anges vara knappt 1 200 och tillsammans sysselsätter de ca 270 000 personer, varav ungefär 60 procent i Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående har utredaren analyserat hur beskattningen av inkomster som härrör från särskild vinstandel kan bli mer förutsägbar för enskilda personer som är verksamma inom riskkapitalbranschen. Utredarens förslag till nya bestämmelser syftar till att säkerställa att de delägare som är aktiva inom riskkapitalbranschen och som genom innehav av andelar eller av vissa andra värdepapper ska omfattas av regelverket om beskattning av delägare av fåmansföretag – det s.k. 3:12-regelverket.

Förslaget omfattar andelsägare i ett företag där företaget direkt eller indirekt har rätt till del av vinst i eller avseende en sådan alternativ investeringsfond som avses i 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, LAIF, om rätten mer än obetydligt överstiger företagets andel av utfäst kapital till fonden och om företagets möjlighet att få dessa inkomster har samband med andelsägarens eller närståendes anställning, uppdragsförhållande eller annat arbete. Detsamma ska gälla om företaget i fråga utgör en alternativ investeringsfond.

Det föreslås också ett antal särskilda bestämmelser för innehav som omfattas av den nu föreslagna särregleringen; bestämmelser som avviker från de bestämmelser som gäller för övriga 3:12-delägare. Det föreslås bl.a. här att den s.k. utomståenderegeln inte ska vara tillämplig, att den s.k. karenstiden ska uppgå till tio år, och att ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond eller till en förvaltare av en sådan fond inte ska få räknas med vid beräkningen av löneunderlag.

Med beaktande av den brist på förutsebarhet som förelegat under lång tid och den betydelse den berörda riskkapitalbranschen har för svensk kapitalförsörjning får det anses mycket välkommet att ett förslag nu finns på bordet. Nu återstår för Svenskt Näringsliv och andra att närmare granska förslaget och lämna konstruktiv respons på förslagen.