Goda effekter av sänkta skatter på ägande och företagande
I en artikel i nya numret av tidskriften Ekonomisk debatt går professor Magnus Henrekson igenom effekter av sänkta, förändrade och avskaffade skatter på företagande och företagsägande de senaste decennierna: Antalet börsnoterade företag i Sverige har ökat kraftig, vilket är tvärtemot den globala trenden. På ägarsidan är det i allt högre utsträckning privatpersoner, direkt eller via holdingbolag, som kontrollerar bolagen medan betydelsen av ägarstiftelser minskat.
Att fler kan välja börsen är på många sätt bra. Börsen underlättar kapitalanskaffning för växande bolag och gör att de kan växa snabbare. Fler börsbolag gör också att alla sparare kan vara med och ta del av värdetillväxten. Värdet av börsföretagen har ökat dramatiskt, från under 10 procent av BNP år 1975 till 280 procent av BNP i år. Den stora värdetillväxten gör svenskarna rikare, inte minst som pensionssparare.
Den positiva utveckling som Henrekson beskriver är en effekt av reformerade skatter där reglerna i högre grad överensstämmer med omvärldens. Det bör dock sägas att Sveriges ägarskatter fortfarande på flera områden inte är fullt konkurrenskraftiga.
Den svenska ägarbeskattningen gjorde länge att framgångsrika företagare valde att emigrera eller att lägga ägandet i en stiftelse för att kunna bibehålla kontrollen över sina företag. För privata ägare kunde den reala skatten på utdelningar och kapitalvinster överstiga 100 procent under 1970- och 1980-talet. För stiftelser var situationen liknande, visar Magnus Henrekson, då reglerna för stiftelser att använda minst 80 procent av avkastning för allmännyttiga ändamål i praktiken innebar en beskattning. Stiftelser användes ändå för att undvika arvs- och gåvoskatten som hotade familjers kontroll över företag vid generationsskiften.
De skattereformer som lyfts fram i Henreksons artikel är stegvis sänkt bolagsskatt, avskaffad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt, sänkt skatt på utdelningar på noterade företag, reformer av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) samt att Sverige, såsom i andra länder, infört regler om att i vissa fall endast beskatta vinster från näringsbetingade aktier i ett led.
Sammantaget har dessa skattereformer inneburit en positiv utveckling. Enorma värden har skapats. Sverige har fått många nya företag och arbetsplatser. Att företagsägande inte tvingas in i stiftelser av skatteskäl innebär att investeringskapital inte blir inlåst i de strukturer som fanns när stiftelserna skapades utan kan återinvesteras i helt nya affärer. Detta tillsammans med att framgångsrika företag och företagare kunnat välja att stanna i Sverige är en framgångshistoria värd att slå vakt om.
Henrekson skriver inledningsvis om ”den dramatiska sänkningen av den reala beskattningen av individuellt aktieägande, vilket kraftigt stärkt drivkrafterna att bygga upp privata förmögenheter via entreprenörskap och företagsbyggande.” Detta är så sant, och då arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten gav ytterst marginella skatteintäkter, bolagsskatten trots sänkningar av nivån fortsatt att ge ungefär lika stora skatteintäkter över tid medan reformer av entreprenörsskatten kraftigt ökat skatteintäkterna med närmare 90 miljarder sedan 2006 - har dessa skattesänkningar sannolikt ökat statens skatteintäkter.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...