Goda effekter av sänkta skatter på ägande och företagande

I en artikel i nya numret av tidskriften Ekonomisk debatt går professor Magnus Henrekson igenom effekter av sänkta, förändrade och avskaffade skatter på företagande och företagsägande de senaste decennierna: Antalet börsnoterade företag i Sverige har ökat kraftig, vilket är tvärtemot den globala trenden. På ägarsidan är det i allt högre utsträckning privatpersoner, direkt eller via holdingbolag, som kontrollerar bolagen medan betydelsen av ägarstiftelser minskat.

Att fler kan välja börsen är på många sätt bra. Börsen underlättar kapitalanskaffning för växande bolag och gör att de kan växa snabbare. Fler börsbolag gör också att alla sparare kan vara med och ta del av värdetillväxten. Värdet av börsföretagen har ökat dramatiskt, från under 10 procent av BNP år 1975 till 280 procent av BNP i år. Den stora värdetillväxten gör svenskarna rikare, inte minst som pensionssparare.

Den positiva utveckling som Henrekson beskriver är en effekt av reformerade skatter där reglerna i högre grad överensstämmer med omvärldens. Det bör dock sägas att Sveriges ägarskatter fortfarande på flera områden inte är fullt konkurrenskraftiga.

Den svenska ägarbeskattningen gjorde länge att framgångsrika företagare valde att emigrera eller att lägga ägandet i en stiftelse för att kunna bibehålla kontrollen över sina företag. För privata ägare kunde den reala skatten på utdelningar och kapitalvinster överstiga 100 procent under 1970- och 1980-talet. För stiftelser var situationen liknande, visar Magnus Henrekson, då reglerna för stiftelser att använda minst 80 procent av avkastning för allmännyttiga ändamål i praktiken innebar en beskattning. Stiftelser användes ändå för att undvika arvs- och gåvoskatten som hotade familjers kontroll över företag vid generationsskiften.

De skattereformer som lyfts fram i Henreksons artikel är stegvis sänkt bolagsskatt, avskaffad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt, sänkt skatt på utdelningar på noterade företag, reformer av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) samt att Sverige, såsom i andra länder, infört regler om att i vissa fall endast beskatta vinster från näringsbetingade aktier i ett led.

Sammantaget har dessa skattereformer inneburit en positiv utveckling. Enorma värden har skapats. Sverige har fått många nya företag och arbetsplatser. Att företagsägande inte tvingas in i stiftelser av skatteskäl innebär att investeringskapital inte blir inlåst i de strukturer som fanns när stiftelserna skapades utan kan återinvesteras i helt nya affärer. Detta tillsammans med att framgångsrika företag och företagare kunnat välja att stanna i Sverige är en framgångshistoria värd att slå vakt om.

Henrekson skriver inledningsvis om ”den dramatiska sänkningen av den reala beskattningen av individuellt aktieägande, vilket kraftigt stärkt drivkrafterna att bygga upp privata förmögenheter via entreprenörskap och företagsbyggande.” Detta är så sant, och då arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten gav ytterst marginella skatteintäkter, bolagsskatten trots sänkningar av nivån fortsatt att ge ungefär lika stora skatteintäkter över tid medan reformer av entreprenörsskatten kraftigt ökat skatteintäkterna med närmare 90 miljarder sedan 2006 - har dessa skattesänkningar sannolikt ökat statens skatteintäkter.