Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel
Som vi tidigare uppmärksammat har svenska företag länge legat i EU-toppen som momsbetalare. EU-kommissionens senaste undersökning av momstappet (VAT-Gap) publicerad i december förra året, visade att Sverige fortsatt är bland de bästa i EU på att få in momsen. Tätt följt av Kroatien som tappade 1 % av sina teoretiska momsintäkter 2019, var Sverige näst bäst där endast 1,4 % gick förlorat.
Sedan 2017 utvärderar Skatteverket årligen storleken och utvecklingen av det totala skattefelet. Likt EU-kommissionen beräknar, utvärderar och analyserar Skatteverket årligen den moms som svenska företag levererar in till staten. Båda måtten bygger på hur stor del av momsen som av olika anledningar inte blir föremål för beskattning. Det kan exempelvis handla om bedrägerier men också insolvens, rena misstag, olika tolkning av regelverket eller ineffektiv administration. Metoderna skiljer sig dock åt, där EU-kommissionen tillskillnad från Skatteverkets beräkningar inkluderar uppbördsförluster och presenterar resultatet som en andel av den teoretiska skatteintäkten, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Oavsett visar båda mätningar goda siffror för svenska företag. Skatteverkets metod bedömer det totala momsfelet för 2019 till 2,7 % av fastställd skatt, att jämföra med EU-kommissionens VAT-Gap rapport som visar 1,4 % av teoretisk momsintäkt.
Trots denna glädjande statistik har knappast lagstiftaren eller Skatteverket underlättat för företagen att göra rätt. Företagen belastas idag av ett komplext, föråldrat och administrativt tungt momsregelverk och för att svenska företag fortsatt ska ligga i topp måste momsreglerna bli enklare och bättre. Det är på tiden att Sverige nyttjar de stora förenklingsmöjligheter som finns på både nationell och EU-nivå.
Momsbloggar 2022: Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss med förslag om utökad statistik över hushållens skulder. Ärendet är komplicerat och kräver noggranna överväganden där aptit efter datamaterial behöver vägas mot att slå vakt om viktiga integritets- och säkerhetsaspekter.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
