Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel
Som vi tidigare uppmärksammat har svenska företag länge legat i EU-toppen som momsbetalare. EU-kommissionens senaste undersökning av momstappet (VAT-Gap) publicerad i december förra året, visade att Sverige fortsatt är bland de bästa i EU på att få in momsen. Tätt följt av Kroatien som tappade 1 % av sina teoretiska momsintäkter 2019, var Sverige näst bäst där endast 1,4 % gick förlorat.
Sedan 2017 utvärderar Skatteverket årligen storleken och utvecklingen av det totala skattefelet. Likt EU-kommissionen beräknar, utvärderar och analyserar Skatteverket årligen den moms som svenska företag levererar in till staten. Båda måtten bygger på hur stor del av momsen som av olika anledningar inte blir föremål för beskattning. Det kan exempelvis handla om bedrägerier men också insolvens, rena misstag, olika tolkning av regelverket eller ineffektiv administration. Metoderna skiljer sig dock åt, där EU-kommissionen tillskillnad från Skatteverkets beräkningar inkluderar uppbördsförluster och presenterar resultatet som en andel av den teoretiska skatteintäkten, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Oavsett visar båda mätningar goda siffror för svenska företag. Skatteverkets metod bedömer det totala momsfelet för 2019 till 2,7 % av fastställd skatt, att jämföra med EU-kommissionens VAT-Gap rapport som visar 1,4 % av teoretisk momsintäkt.
Trots denna glädjande statistik har knappast lagstiftaren eller Skatteverket underlättat för företagen att göra rätt. Företagen belastas idag av ett komplext, föråldrat och administrativt tungt momsregelverk och för att svenska företag fortsatt ska ligga i topp måste momsreglerna bli enklare och bättre. Det är på tiden att Sverige nyttjar de stora förenklingsmöjligheter som finns på både nationell och EU-nivå.
Momsbloggar 2022: Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...