Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel
Som vi tidigare uppmärksammat har svenska företag länge legat i EU-toppen som momsbetalare. EU-kommissionens senaste undersökning av momstappet (VAT-Gap) publicerad i december förra året, visade att Sverige fortsatt är bland de bästa i EU på att få in momsen. Tätt följt av Kroatien som tappade 1 % av sina teoretiska momsintäkter 2019, var Sverige näst bäst där endast 1,4 % gick förlorat.
Sedan 2017 utvärderar Skatteverket årligen storleken och utvecklingen av det totala skattefelet. Likt EU-kommissionen beräknar, utvärderar och analyserar Skatteverket årligen den moms som svenska företag levererar in till staten. Båda måtten bygger på hur stor del av momsen som av olika anledningar inte blir föremål för beskattning. Det kan exempelvis handla om bedrägerier men också insolvens, rena misstag, olika tolkning av regelverket eller ineffektiv administration. Metoderna skiljer sig dock åt, där EU-kommissionen tillskillnad från Skatteverkets beräkningar inkluderar uppbördsförluster och presenterar resultatet som en andel av den teoretiska skatteintäkten, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Oavsett visar båda mätningar goda siffror för svenska företag. Skatteverkets metod bedömer det totala momsfelet för 2019 till 2,7 % av fastställd skatt, att jämföra med EU-kommissionens VAT-Gap rapport som visar 1,4 % av teoretisk momsintäkt.
Trots denna glädjande statistik har knappast lagstiftaren eller Skatteverket underlättat för företagen att göra rätt. Företagen belastas idag av ett komplext, föråldrat och administrativt tungt momsregelverk och för att svenska företag fortsatt ska ligga i topp måste momsreglerna bli enklare och bättre. Det är på tiden att Sverige nyttjar de stora förenklingsmöjligheter som finns på både nationell och EU-nivå.
Momsbloggar 2022: Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
