Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?
Från och med den 1 januari i år har Polen adderats till listan av EU-länder som tillämpar frivillig skattskyldighet för finansiella tjänster. I Polen kan numera frivillig skattskyldighet tillämpas på finansiella tjänster som är undantagna enligt 135(1)(b) till (g) i momsdirektivet, dock enbart i B2B-transaktioner (business to business). Det polska regelverket innebär att en beskattningsbar person som väljer att tillämpa frivillig skattskyldighet måste göra det på alla listade tjänster som företas och det är alltså inte möjligt att utnyttja beskattning för enstaka omsättningar. Frankrike, som redan nu medger frivillig skattskyldighet på vissa finansiella tjänster, har planer på att under 2022 utreda möjligheterna att lätta på aktuella regler. Dels genom att göra reglerna tillämpliga även i B2C-transaktioner (business to consumer), dels genom att möjliggöra frivillig skattskyldighet transaktion för transaktion (d.v.s. för enstaka omsättningar eller en serie eller en typ av omsättningar).
Momsundantagen för finansiella tjänster har sysselsatt såväl EU-domstolen som momsexperter och forskare ända sedan det infördes i mervärdesskattedirektivet 1977. Särskilt under de senaste två decennierna har de redan utdaterade reglerna blivit än mer föråldrade eftersom komplexiteten av den finansiella sektorn som helhet ökat med bl.a. fintech-företag och icke-traditionella finansiella tjänster som kryptovalutor. Undantagsreglerna motarbetar såväl näringsliv som tillväxt och samhällsutveckling. Brexit och effekterna av den globala pandemin har dessutom satt frågan i nytt ljus eftersom skadorna som reglerna medför på europeiskt investeringsklimat riskerar att bli större. Storbritannien, som står för en stor del av produktionen av finansiella tjänster inom OECD, införde redan den 1 januari 2021 mer förmånliga regler på området och har efter utträdet ur EU inte bara möjlighet att till nytta för brittiska företag avvika från EU-regler utan även avvika från restriktiva EU-domar.
I Sverige används ofta momsundantagen för finansiella tjänster som argument för att höja skatterna inom finanssektorn. De aktuella undantagen medför dock dold moms till skada för såväl företag som konsumenter. Problemen med de aktuella reglerna är väl kända för OECD, EU och IMF. På EU-nivå har problemen försökt åtgärdas vid ett flertal tillfällen och för närvarande pågår en välkommen översyn av momsreglerna för den finansiella sektorn. I ett flertal rapporter och bloggar har vi lyft problemen med momsundantagen. Undantag från moms är inte fritt från moms utan belastat med dold moms eftersom rätten till avdrag för ingående moms försvinner. Särskilt för Sverige, med en av världens högsta momssatser, blir problemen med dold moms större jämfört med andra länder och utgör därmed en konkurrensnackdel gentemot utländska företag.
En lösning som redan nu är möjlig enligt EU:s momsdirektiv är den väg som Polen, Frankrike och fem andra EU-länder valt – att införa frivillig skattskyldighet för finansiella tjänster. Något som även ett flertal länder utanför EU tillämpar. I en skrivelse från 2019 av Svenskt Näringsliv, baserad på en rapport av docent Oskar Henkow om vägen framåt för momshanteringen av finansiella tjänster, föreslås att en sådan åtgärd bör utredas även i Sverige. Svenskt Näringsliv har dock inte fått någon reaktion från Regeringskansliet på denna begäran.
Dagens regler är inte bara utdaterade utan också komplexa och administrativt betungande vilket leder till såväl rättsosäkerhet som bristande neutralitet. Både Polen och Frankrike banar väg för bättre konkurrenskraft genom bättre momshantering och regler i linje med momsens syften och ändamål genom att arbeta för ökad momsneutralitet i finanssektorn. Det är på tiden att Sverige gör samma sak.
Momsbloggar 2022:
Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla? (svensktnaringsliv.se)
SKRIVET AVTara Muinafshar
