Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter
Svenska momsregler är beroende av EU:s mervärdesskattedirektiv men det innebär inte att förenklingar och förbättringar är omöjliga. Allt för ofta hörs från politiker och tjänstemän att förändringar av momsen inte kan göras på grund av EU – men detta är inte är helt sant.
I ett nyligen publicerat internationellt nyhetsbrev återfinns en lathund över direktivets artiklar inklusive de rubriker där artiklar återfinns som innebär att en medlemsstats momsregler ”ska” eller ”får” utformas på visst sätt. Ett ”får-villkor” innebär att medlemsstaterna kan välja att införa viss bestämmelse eller att viss bestämmelse får införas inom vissa ramar. Möjligheter ges både till skärpta krav som möjligheter till förenklingar för de skattskyldiga företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman för momsen. Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenterna och är inte en företagsskatt.
När man söker på ”får” i momsdirektivet återfinns åtminstone 150 artiklar som innebär möjligheter för medlemsstaterna. Exempelvis finns valmöjligheter kring skattesatser, undantag, beskattningsunderlag, avdragsrätt, fakturering, deklaration och betalning av moms.
Sverige har under flera år toppat i EU:s mätningar kring hur stor del av den teoretiska momsen som faktiskt kommer in till statens kassakista. Trots detta har det svenska näringslivet knappast belönats med förenklingar eller förbättringar. Momsreglerna ligger i toppen när regelbördan mäts och de senaste åren har regelbördan fortsatt att öka.
Nu är det dags att sluta att skylla på EU, utnyttja möjligheterna i momsdirektivet och göra verklighet av alla förenklings- och förbättringsförslag som skickats in till regeringen. Ta tag i hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet, kontantmetoden och, inte minst, gör en översyn av undantagen för att kartlägga den dolda momsens skadliga effekter på samhället, företagen och konsumenterna.
Momsbloggar 2022: Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen? Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Johan Hörberg
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Sofia Bildstein-Hagberg
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
- Anders Ydstedt
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Fredrik Carlgren