Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter
Svenska momsregler är beroende av EU:s mervärdesskattedirektiv men det innebär inte att förenklingar och förbättringar är omöjliga. Allt för ofta hörs från politiker och tjänstemän att förändringar av momsen inte kan göras på grund av EU – men detta är inte är helt sant.
I ett nyligen publicerat internationellt nyhetsbrev återfinns en lathund över direktivets artiklar inklusive de rubriker där artiklar återfinns som innebär att en medlemsstats momsregler ”ska” eller ”får” utformas på visst sätt. Ett ”får-villkor” innebär att medlemsstaterna kan välja att införa viss bestämmelse eller att viss bestämmelse får införas inom vissa ramar. Möjligheter ges både till skärpta krav som möjligheter till förenklingar för de skattskyldiga företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman för momsen. Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenterna och är inte en företagsskatt.
När man söker på ”får” i momsdirektivet återfinns åtminstone 150 artiklar som innebär möjligheter för medlemsstaterna. Exempelvis finns valmöjligheter kring skattesatser, undantag, beskattningsunderlag, avdragsrätt, fakturering, deklaration och betalning av moms.
Sverige har under flera år toppat i EU:s mätningar kring hur stor del av den teoretiska momsen som faktiskt kommer in till statens kassakista. Trots detta har det svenska näringslivet knappast belönats med förenklingar eller förbättringar. Momsreglerna ligger i toppen när regelbördan mäts och de senaste åren har regelbördan fortsatt att öka.
Nu är det dags att sluta att skylla på EU, utnyttja möjligheterna i momsdirektivet och göra verklighet av alla förenklings- och förbättringsförslag som skickats in till regeringen. Ta tag i hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet, kontantmetoden och, inte minst, gör en översyn av undantagen för att kartlägga den dolda momsens skadliga effekter på samhället, företagen och konsumenterna.
Momsbloggar 2022: Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen? Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten

Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
