Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter
Svenska momsregler är beroende av EU:s mervärdesskattedirektiv men det innebär inte att förenklingar och förbättringar är omöjliga. Allt för ofta hörs från politiker och tjänstemän att förändringar av momsen inte kan göras på grund av EU – men detta är inte är helt sant.
I ett nyligen publicerat internationellt nyhetsbrev återfinns en lathund över direktivets artiklar inklusive de rubriker där artiklar återfinns som innebär att en medlemsstats momsregler ”ska” eller ”får” utformas på visst sätt. Ett ”får-villkor” innebär att medlemsstaterna kan välja att införa viss bestämmelse eller att viss bestämmelse får införas inom vissa ramar. Möjligheter ges både till skärpta krav som möjligheter till förenklingar för de skattskyldiga företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman för momsen. Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenterna och är inte en företagsskatt.
När man söker på ”får” i momsdirektivet återfinns åtminstone 150 artiklar som innebär möjligheter för medlemsstaterna. Exempelvis finns valmöjligheter kring skattesatser, undantag, beskattningsunderlag, avdragsrätt, fakturering, deklaration och betalning av moms.
Sverige har under flera år toppat i EU:s mätningar kring hur stor del av den teoretiska momsen som faktiskt kommer in till statens kassakista. Trots detta har det svenska näringslivet knappast belönats med förenklingar eller förbättringar. Momsreglerna ligger i toppen när regelbördan mäts och de senaste åren har regelbördan fortsatt att öka.
Nu är det dags att sluta att skylla på EU, utnyttja möjligheterna i momsdirektivet och göra verklighet av alla förenklings- och förbättringsförslag som skickats in till regeringen. Ta tag i hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet, kontantmetoden och, inte minst, gör en översyn av undantagen för att kartlägga den dolda momsens skadliga effekter på samhället, företagen och konsumenterna.
Momsbloggar 2022: Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen? Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan
Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
- Katarina Bartels
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Claes Hammarstedt
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat
”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
- Anders Ydstedt
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden
Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
- Katarina Bartels
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Sofia Bildstein-Hagberg
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.