Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter
Svenska momsregler är beroende av EU:s mervärdesskattedirektiv men det innebär inte att förenklingar och förbättringar är omöjliga. Allt för ofta hörs från politiker och tjänstemän att förändringar av momsen inte kan göras på grund av EU – men detta är inte är helt sant.
I ett nyligen publicerat internationellt nyhetsbrev återfinns en lathund över direktivets artiklar inklusive de rubriker där artiklar återfinns som innebär att en medlemsstats momsregler ”ska” eller ”får” utformas på visst sätt. Ett ”får-villkor” innebär att medlemsstaterna kan välja att införa viss bestämmelse eller att viss bestämmelse får införas inom vissa ramar. Möjligheter ges både till skärpta krav som möjligheter till förenklingar för de skattskyldiga företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman för momsen. Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenterna och är inte en företagsskatt.
När man söker på ”får” i momsdirektivet återfinns åtminstone 150 artiklar som innebär möjligheter för medlemsstaterna. Exempelvis finns valmöjligheter kring skattesatser, undantag, beskattningsunderlag, avdragsrätt, fakturering, deklaration och betalning av moms.
Sverige har under flera år toppat i EU:s mätningar kring hur stor del av den teoretiska momsen som faktiskt kommer in till statens kassakista. Trots detta har det svenska näringslivet knappast belönats med förenklingar eller förbättringar. Momsreglerna ligger i toppen när regelbördan mäts och de senaste åren har regelbördan fortsatt att öka.
Nu är det dags att sluta att skylla på EU, utnyttja möjligheterna i momsdirektivet och göra verklighet av alla förenklings- och förbättringsförslag som skickats in till regeringen. Ta tag i hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet, kontantmetoden och, inte minst, gör en översyn av undantagen för att kartlägga den dolda momsens skadliga effekter på samhället, företagen och konsumenterna.
Momsbloggar 2022: Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen? Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...