Uteblivna förenklingar blir en ond spiral
Otaliga är de samtal jag haft med departement och Skatteverket kring behovet av momsförenklingar. ”Vi hinner inte” eller ”vi måste prioritera annat” är de vanligaste svaren. Företagen däremot, de som oavlönat är skyldiga att leverera in någon annans skatt, kan inte svara på detta sätt utan tvingas till en komplicerad, kostsam momshantering varje dag, i varje faktura och för varje transaktion.
Arbetet med den nya momslagen är ett välkommet första steg men förslaget är fokuserat på språk, struktur och att närma sig EU-rätten. Förslaget lyckas inte leverera på vare sig undantagen eller förenklingar. Var är förenklingsinitiativen från Regeringskansliet? I tidigare blogginlägg finns ett antal konkreta förslag att ta fasta på.
Momsen är en krisande 50-åring i behov av vård. Skatteverket konstaterade redan 2006 att krånglig moms är en företagsbroms i sin rapport där regelbördan beräknas och benämns ”dödviktskostnader”. Skatteverket betonar faran med höga fullgörandekostnader som riskerar tilltron till skattesystemet och försvårar för Skatteverket. Jag kan bara hålla med i Skatteverkets slutsats från 2006 men läser med stor besvikelse rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform. Rapporten tar endast upp förslag på samordnad uppgiftslämning vid EU-handel, åtgärder mot ”missing trader”-bedrägerier, harmonisering av inkomstskatt/F-skatt/moms och ett resonemang om skattesatser. Verkliga förenklingar och förbättringar för företagen saknas helt.
I Skatteverkets rättsliga databas återfinns oräkneliga skrivelser och ställningstaganden avseende moms och under de senaste fem åren har ytterligare 140 ställningstaganden tillkommit. Till detta kommer rättsfallskommentarer och inte minst den mycket omfattande rättsliga vägledningen (tidigare handledning) som verket uppdaterar och publicerar varje år. Även Skatteverkets personal upplever momsen komplex och oacceptabla brister i momskompetensen kan utläsas i Skatteverkets kartläggning (140408, dnr:410-267872-14/12). Ur ovanstående rättsliga databas och kartläggning av momskompetensen, borde det finnas en oändlig källa till förenklingsidéer. Men Skatteverket verkar inte haft detta fokus trots ambitionen som kan utläsas i förordet till verkets bidrag till en skattereform.
Att inte jobba med förenklingar blir en ond spiral när komplexiteten äter upp tid och resurser för departement, Skatteverket, domstolar och företagen. Förenklingar kan frigöra tid för bättre lagprodukter, fler och bättre skattekontroller och företagen kan anställa fler och utveckla sin verksamhet. Förenkling är ingen raket-forskning. Titta på reglerna utifrån syfte och ändamål, utnyttja momsdirektivets 100 möjligheter och lyssna på idéer från alla seriösa företag som gör att Sverige toppar i EU:s mätningar av momsuppbörden. Detta borde vara en självklar ambition och ett hälsolöfte för att få det 50-åriga momssystemet att klara livhanken.
Momsbloggar 2022: Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter , Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...