Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Första juni 2020 publicerade utredningen sitt betänkande om En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31) även kallad NML. Förslaget remitterades direkt och remissrundan avslutades 30 november 2020 – sen dess har det varit tyst. Blev det för svårt att förenkla tro?
Uppdraget till utredaren var ambitiöst med syfte att ge en enklare och tydligare struktur, ett modernare språk och att i högre grad överensstämma med EU:s mervärdesskattedirektiv. Det senare för att undvika onödiga tveksamheter där svenska regler inte är utformade som EU:s regler. Regeringens höga ambitioner betonades i utredningsdirektiven med mål att ha tydliga, enkla och förutsägbara skatteregler, att reglerna är möjliga att förstå och att de inte leder till onödigt stora administrativa kostnader. Vidare fanns en särskild uppmaning att vara uppmärksam på möjligheter till förenklingar.
Förslaget till NML är fokuserat på struktur, språk och att närma sig EU-rätten. NML lyckas dock inte leverera på de i utredningsdirektivet särskilt framlyfta undantagen - sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning, finansieringstjänster och värdepappershandel, inte heller återfinns förslag på förenklingar.
Företagen, de oavlönade uppbördsmännen, tvingas till en administrativ och kostsam mardröm för att få IT-systemen att hantera komplicerade momsregler varje dag, i varje faktura och för varje transaktion (Moms i affärssystem - Funktionalitet, arbetsinsats och kostnader (svensktnaringsliv.se). Vidare får företagen även fortsatt vända sig till domstolen för att reda ut tveksamheter i gällande rätt kring undantag och andra momsregler. Mot denna bakgrund hade man hoppats att Regeringskansliet hade prioriterat att snabbt få på plats NML för att sedan kunna ta tag i jobbet att göra nödvändiga förenklingar och förbättringar av momsreglerna, inte minst hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet och kontantmetoden för att nämna några områden.
Momslagstiftningen ska vara förenlig med skattens principer, syften och ändamål. Skatten ska vara generell, enkel, rationell med få undantag och särregleringar, vara neutral och inte konkurrenssnedvridande, inte medföra dold kumulativ skatt, vara samhälls- och företagsekonomisk effektiv, trygga sysselsättning och produktion samt vara förenlig med EU-rätten (Momsrapport - Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller företagsskatt? (svensktnaringsliv.se). Jag konstaterar att varken dagens regler eller NML når upp till dessa syften och ändamål.
Nu hoppas jag att regering och riksdag visar samma ambition som så högtidligt angavs i utredningsdirektiven och ser till att momsreglerna förenklas och förbättras - på riktigt.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Budgettider
Även i år har regeringens höstbudget lämnats över till riksdagen och även i år är Svenskt Näringslivs ekonom Fredrik Carlgen med i podden Skattefrågan och guidar oss igenom tabellverket. Att inflationskriget ser ut att vara vunnet och att reformutrymmet har blivit större var känt sedan tidigare – må...
Draghi förespråkar kvalificerad majoritet i skattefrågor
Den förre ECB-chefen Mario Draghi presenterade igår en rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Draghi konstaterar att EU-ländernas ekonomier har hamnat på efterkälken i förhållande till USA och Kina och att stora satsningar krävs för att EU ska komma i kapp.
Förslag om slopad avdragsrätt modifierat
Förslaget om att fasa ut privatpersoners avdragsrätt för vissa ränteutgifter väckte kritik från flera remissinstanser. Inte minst att värdepapperslån i praktiken likställdes med konsumtionslån och föreslogs förlora avdragsrätten. I den nyligen överlämnade lagrådsremissen framkommer det att kritiken ...
Hur ska personalfrågor redovisas enligt CSRD?
Den som snabbt behöver läsa in sig på EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering kan ta del av Näringslivs skrift CSRD Vad innebär de nya reglerna om hållbarhetsrapportering? som publicerades under sommaren. Där beskrivs bland annat hur rapporteringsramverket är uppbyggt, vilka företag och koncerner s...
Skatteverket har verktygen – nu måste de bara användas

I utredningen SOU 2024:61 (Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare) har man analyserat regelverket för skattereduktion för rot- och rut-arbeten och installation av grön el samt för personalliggare med syfte öka effektiviteten och motverka skatteundand...
