Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Första juni 2020 publicerade utredningen sitt betänkande om En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31) även kallad NML. Förslaget remitterades direkt och remissrundan avslutades 30 november 2020 – sen dess har det varit tyst. Blev det för svårt att förenkla tro?
Uppdraget till utredaren var ambitiöst med syfte att ge en enklare och tydligare struktur, ett modernare språk och att i högre grad överensstämma med EU:s mervärdesskattedirektiv. Det senare för att undvika onödiga tveksamheter där svenska regler inte är utformade som EU:s regler. Regeringens höga ambitioner betonades i utredningsdirektiven med mål att ha tydliga, enkla och förutsägbara skatteregler, att reglerna är möjliga att förstå och att de inte leder till onödigt stora administrativa kostnader. Vidare fanns en särskild uppmaning att vara uppmärksam på möjligheter till förenklingar.
Förslaget till NML är fokuserat på struktur, språk och att närma sig EU-rätten. NML lyckas dock inte leverera på de i utredningsdirektivet särskilt framlyfta undantagen - sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning, finansieringstjänster och värdepappershandel, inte heller återfinns förslag på förenklingar.
Företagen, de oavlönade uppbördsmännen, tvingas till en administrativ och kostsam mardröm för att få IT-systemen att hantera komplicerade momsregler varje dag, i varje faktura och för varje transaktion (Moms i affärssystem - Funktionalitet, arbetsinsats och kostnader (svensktnaringsliv.se). Vidare får företagen även fortsatt vända sig till domstolen för att reda ut tveksamheter i gällande rätt kring undantag och andra momsregler. Mot denna bakgrund hade man hoppats att Regeringskansliet hade prioriterat att snabbt få på plats NML för att sedan kunna ta tag i jobbet att göra nödvändiga förenklingar och förbättringar av momsreglerna, inte minst hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet och kontantmetoden för att nämna några områden.
Momslagstiftningen ska vara förenlig med skattens principer, syften och ändamål. Skatten ska vara generell, enkel, rationell med få undantag och särregleringar, vara neutral och inte konkurrenssnedvridande, inte medföra dold kumulativ skatt, vara samhälls- och företagsekonomisk effektiv, trygga sysselsättning och produktion samt vara förenlig med EU-rätten (Momsrapport - Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller företagsskatt? (svensktnaringsliv.se). Jag konstaterar att varken dagens regler eller NML når upp till dessa syften och ändamål.
Nu hoppas jag att regering och riksdag visar samma ambition som så högtidligt angavs i utredningsdirektiven och ser till att momsreglerna förenklas och förbättras - på riktigt.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...