Milersättning – hög tid för en höjning
Delningsekonomin är ett populärt begrepp som ofta lyfts fram inte minst från politiskt håll som ett sätt att bättre utnyttja befintliga resurser. En av de vanligaste formerna av delningsekonomi, som dessutom är etablerad sedan lång tid, torde vara att en anställd lånar ut sin privata bil till arbetsgivaren eller en egenföretagare som använder sin privata bil för resor i verksamheten. Möjligheten för en arbetsgivare att kompensera den anställde för de kostnader upplåtelsen av bilen innebär försvåras dock av skattereglerna genom den låga nivån på vad som maximalt tillåts som skattefri milersättning. För att ersätta den anställdes i praktiken betydligt högre faktiska kostnad drabbas företagen av extra utgifter, dels för att kompensera den anställdes skattekostnad för den del av ersättning som överstiger skattereglernas maxbelopp, dels för de arbetsgivaravgifter som påförs ersättning som överstiger maxbeloppet.
Även med den aviserade sänkningen av skatten på bensin och diesel är milersättningens nivå på 18,50 kr/mil (6,50 kr alternativt 9,50 kr/mil för förmånsbilar) alltför låg och har ingen koppling till den faktiska kostnadsbilden, vilket sin tur kan medföra att den anställde tvekar att upplåta sin egen bil för tjänsteresor.
De argument som Svenskt Näringsliv redan tidigare lyft fram i såväl skrivelser som remissvar för en höjning av milersättningen äger alltjämt giltighet. För det första är det hög tid att nivån på den skattefria milersättningen vid resor i tjänsten/näringsverksamheten höjs, nivån på milersättningen har varit den samma sedan 2007. För det andra är det rimligt att frågan om den skattefria bilersättningens belopp prövades varje år och att hänsyn tas till ökade skatter och andra kostnader för drivmedel.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...