Milersättning – hög tid för en höjning
Delningsekonomin är ett populärt begrepp som ofta lyfts fram inte minst från politiskt håll som ett sätt att bättre utnyttja befintliga resurser. En av de vanligaste formerna av delningsekonomi, som dessutom är etablerad sedan lång tid, torde vara att en anställd lånar ut sin privata bil till arbetsgivaren eller en egenföretagare som använder sin privata bil för resor i verksamheten. Möjligheten för en arbetsgivare att kompensera den anställde för de kostnader upplåtelsen av bilen innebär försvåras dock av skattereglerna genom den låga nivån på vad som maximalt tillåts som skattefri milersättning. För att ersätta den anställdes i praktiken betydligt högre faktiska kostnad drabbas företagen av extra utgifter, dels för att kompensera den anställdes skattekostnad för den del av ersättning som överstiger skattereglernas maxbelopp, dels för de arbetsgivaravgifter som påförs ersättning som överstiger maxbeloppet.
Även med den aviserade sänkningen av skatten på bensin och diesel är milersättningens nivå på 18,50 kr/mil (6,50 kr alternativt 9,50 kr/mil för förmånsbilar) alltför låg och har ingen koppling till den faktiska kostnadsbilden, vilket sin tur kan medföra att den anställde tvekar att upplåta sin egen bil för tjänsteresor.
De argument som Svenskt Näringsliv redan tidigare lyft fram i såväl skrivelser som remissvar för en höjning av milersättningen äger alltjämt giltighet. För det första är det hög tid att nivån på den skattefria milersättningen vid resor i tjänsten/näringsverksamheten höjs, nivån på milersättningen har varit den samma sedan 2007. För det andra är det rimligt att frågan om den skattefria bilersättningens belopp prövades varje år och att hänsyn tas till ökade skatter och andra kostnader för drivmedel.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...