Momsundantag gör vård dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet 

Att momsfritt inte är fritt från moms tål att upprepas tills vi börjar diskutera den dolda momsens negativa effekter på samhället. Hittills har detta varit osynligt i svensk skattedebatt däremot har frågan kommit upp i Italien. Den 14 februari deltog jag i ett italienskt seminarium - The Health system & VAT neutrality, om den dolda momsens negativa effekter på vården. På seminariet deltog flera italienska experter, EU-kommissionens tidigare och nuvarande Head of Unit (DG Taxud VAT) och portugisiska skattemyndigheten.

Pandemins framfart har varit skoningslös och synliggjort brister och behov av förbättringar i olika länders vårdsystem. Att dold moms ytterligare fördyrar drift och investeringar i vården är knappast önskvärt och det är oroande att detta faktum verkar flyga helt under radarn.

Dold moms uppkommer när ett företag eller annan beskattningsbar person inte kan göra momsavdrag på ett inköp utan kostnaden blir inklusive momsen som normalt är 25%. Beroende på var i kedjan den dolda momsen uppkommer kan konsumenter drabbas av en dubbel moms eller att transaktioner uteblir när olika aktörer får svårare att leverera till exempel vård och omsorg.

Enligt EU:s momsdirektiv finns det ett momsundantag för vård, skola och omsorg. Tanken var ursprungligen att detta skulle vara en fördel, minska kostnaderna och öka tillgängligheten för medborgarna. Men med allt högre skattesatser, ökade vårdbehov, fler vårdaktörer, ökad digitalisering och utveckling av vård och omsorg har undantaget i stället blivit en nackdel som ökar kostnaderna och minskar tillgängligheten, tvärtemot syftet med undantaget.

På seminariet beskrev jag svenska utmaningar (se bildspel). Kostnaderna för hälso- och sjukvård beräknas öka med 30% och för äldreomsorg med 70% fram till år 2050. Finansdepartementet beräknar (2019) byggbehovet till 560 äldreboenden, 75 vårdcentraler samtidigt som 80 000 fler personer behövs inom vård och omsorgen fram till 2026. I praktiken innebär det att det behöver byggas 3 äldreboenden i veckan fram till 2030. Vidare anges digitala lösningar och innovationer som en viktig del i lösningen för framtiden. Då är det, minst sagt, förvånande att vi inte pratar om att dold moms ökar kostnaderna och försvårar för att lösa frågor kring bemanning, lokaler och den tekniska utvecklingen.

Momsproblematiken blir inte lika påtaglig för offentligt bedriven verksamhet. Det svenska kommunersättningssystemet medför att en enskild kommun får ersättning för debiterad moms i fakturor och även en schablonmässig andel av underleverantörers dolda moms. Kommunkollektivet påtalar dock att de finansierar hela systemet genom sänkta statsbidrag.

Problemen och bristerna i momsreglerna rådde det stor enighet kring på seminariet. Det uttalades till och med att undantaget, dess effekter och att inget utgångsdatum sattes, var ett misstag. Även om EU-kommissionen inte var vidare optimistisk kring möjligheterna att få medlemsstaterna att enas om ändringar i EU:s momsdirektiv, är jag övertygad om att vi måste fortsätta arbetet i just denna riktning. Under de senaste två åren har flera snabba förändringar skett i momsdirektivet för att mildra pandemins effekter. Vidare finns det över 100 möjligheter i EU:s momsdirektiv för att underlätta medlemsstaternas momshantering. Sådana finns även avseende de sociala undantagen. Det är dags att lägga vårdundantaget bland dessa möjligheter så att medlemsstaterna kan åtgärda den dolda momsen och få momsregler som uppfyller syftet att hålla nere kostnaden och öka tillgången till vård och omsorg för medborgarna.

Momsbloggar 2022: Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter , Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?