Varför dröjer besked om lokalmomsen?
I ett brev till finansministern, näringsministern och skatteutskottet ställer Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv återigen frågan om varför besked dröjer om lokalmomsen. För att kunna förstå varför ingenting händer i frågan, behöver vi återkoppling kring vilka konkreta hinder som finns för förändrade regler. Värt att påminna om är att förslaget till vår lösning innebär att den som idag kan och vill hyra ”momsfria” lokaler, även i fortsättningen kan göra det.
Begränsningarna i lokalmomsen innebär skadliga effekter för samhället, näringsliv, föreningsliv och medborgarna när föreningar och företag utestängs från lokaler, när reglerna motarbetar lokaldelning, hållbara innovationer och igen riskerar att försvåra för asylboenden. Samtidigt står lokaler tomma och underutnyttjade till en mångmiljardkostnad. Vi ifrågasätter hur detta är förenligt med regeringens hållbarhetsarbete, uttalande att ”det ska vara lätt att göra rätt” eller gynnar solidaritetsarbetet för människor på flykt.
Problemet är inte momsplikten utan undantaget och omodern frivillig hyresmoms. Momsfri uthyrning innebär att momsavdrag saknas och kostnaderna blir 25 % högre. Moms på ny- och ombyggnation de senaste 10 åren måste återföras i delar om momsplikten upphör.
Finansdepartementet beräknar att förändrade regler inte påverkar statsfinanserna negativt. Remissinstanserna var övervägande positiva, däribland Skatteverket, Studieförbunden och Svenska Kyrkan. Effekterna för kommunerna, som uttryckt oro, blir ytterst begränsade visar en nyligen framtagen rapport. Vidare har Dagens Samhälle i ett flertal artiklar rapporterat om kommuners momsplanering, men ett eventuellt överutnyttjande av kommunernas kompensationssystem kan knappast stå i vägen för ändrade regler.
Vi uppfattar dessutom en bred politisk enighet. S och C lyfte frågan i ett riksdagsseminarium 2019 tillsammans med Riksidrottsförbundet och näringslivet. Flera partier har uttalat behov av förändrade regler i motioner (M, KD, C, SD). Politik är att vilja har vi lärt oss. Här finns en tydlig vilja men ändå saknas politisk handlingskraft. Vad det är som konkret stoppar en förändring framstår som en gåta.
bildspel och tidigare bloggar om hyresmoms
Momsbloggar 2022: Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel, Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
