Varför dröjer besked om lokalmomsen?
I ett brev till finansministern, näringsministern och skatteutskottet ställer Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv återigen frågan om varför besked dröjer om lokalmomsen. För att kunna förstå varför ingenting händer i frågan, behöver vi återkoppling kring vilka konkreta hinder som finns för förändrade regler. Värt att påminna om är att förslaget till vår lösning innebär att den som idag kan och vill hyra ”momsfria” lokaler, även i fortsättningen kan göra det.
Begränsningarna i lokalmomsen innebär skadliga effekter för samhället, näringsliv, föreningsliv och medborgarna när föreningar och företag utestängs från lokaler, när reglerna motarbetar lokaldelning, hållbara innovationer och igen riskerar att försvåra för asylboenden. Samtidigt står lokaler tomma och underutnyttjade till en mångmiljardkostnad. Vi ifrågasätter hur detta är förenligt med regeringens hållbarhetsarbete, uttalande att ”det ska vara lätt att göra rätt” eller gynnar solidaritetsarbetet för människor på flykt.
Problemet är inte momsplikten utan undantaget och omodern frivillig hyresmoms. Momsfri uthyrning innebär att momsavdrag saknas och kostnaderna blir 25 % högre. Moms på ny- och ombyggnation de senaste 10 åren måste återföras i delar om momsplikten upphör.
Finansdepartementet beräknar att förändrade regler inte påverkar statsfinanserna negativt. Remissinstanserna var övervägande positiva, däribland Skatteverket, Studieförbunden och Svenska Kyrkan. Effekterna för kommunerna, som uttryckt oro, blir ytterst begränsade visar en nyligen framtagen rapport. Vidare har Dagens Samhälle i ett flertal artiklar rapporterat om kommuners momsplanering, men ett eventuellt överutnyttjande av kommunernas kompensationssystem kan knappast stå i vägen för ändrade regler.
Vi uppfattar dessutom en bred politisk enighet. S och C lyfte frågan i ett riksdagsseminarium 2019 tillsammans med Riksidrottsförbundet och näringslivet. Flera partier har uttalat behov av förändrade regler i motioner (M, KD, C, SD). Politik är att vilja har vi lärt oss. Här finns en tydlig vilja men ändå saknas politisk handlingskraft. Vad det är som konkret stoppar en förändring framstår som en gåta.
bildspel och tidigare bloggar om hyresmoms
Momsbloggar 2022: Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel, Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
Skatt på ägande hotar tillväxten
”Pengar i ett företag är inte fria konsumtionsmedel. De finansierar investeringar, utgör buffert och bär företagandets risk”, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i ett blogginlägg och i en replik på DN debatt.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
