Vad tyckte remissinstanserna om hyresmomsen?
I mars lämnades synpunkter kring hyresmomsen. Remissen innehöll inget förslag utan var en skriftlig hearing för att ge ett brett beslutsunderlag för en framtida förändring. Remissinstanserna ombads svara på frågan om frivillig skattskyldighet skulle tillåtas även vid uthyrning till momsfria hyresgäster och vilka för- respektive nackdelar en sådan förändring skulle medföra. Promemorian hänvisade även till den hemställan om lagändring som Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna skickade in 2018.
Av en sammanställning av remissvaren framgår följande.
27 är övervägande positiva till en förändring,
5 säger tydligt nej och
15 kan inte ta ställning då analys om de ekonomiska konsekvenserna saknas.
LO, Privattandläkarna, Riksteatern, Strömstads och Leksands kommuner säger nej till förändrade regler. Bland de som är positiva till en förändring finns bl.a. FAR, Fastighetsägarna, Finansbolagens förening, Folkets Hus och Parker, Friskolornas riksförbund, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Näringslivets regelnämnd, Näringslivets skattedelegation, Riksidrottsförbundet med flertal tillhörande förbund, Skatteverket, Statens fastighetsverk, Stockholms stad, Studieförbunden, Svensk försäkring, Svenska Kyrkan, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna. Bland kommunerna finns de som är positiva, de som är negativa och de som inte tar ställning utan efterfrågar fler analyser.
Den fördel som tydligast framhålls är att utbudet av lokaler väntas öka för momsbefriad verksamhet. Även minskad administration och risker vid jämkning lyfts fram som positiva effekter i flera remissvar. Förhoppningar om bättre ekonomiska incitament att renovera och anpassa lokaler är ytterligare fördelar. Nackdelarna är i huvudsak risken för högre hyra och att kommunernas utgifter ökar i samband med högre ersättning till privata aktörer inom vård, skola och omsorg samt vid ökade driftbidrag till ideella föreningar. Frivilligheten betonas av många remissinstanser. Det finns en oro för en maktförskjutning till hyresvärdens fördel, varför samtycke anges som en förutsättning för en förändring. Flera av remissinstanserna som ställt sig positiva har formulerat att de anser att fördelarna överväger nackdelarna, samtidigt som de uppmärksammar att konsekvenserna av högre hyror förtjänar en grundligare utredning. Vad som händer nu saknar vi tyvärr besked kring.
I flertal artiklar och bloggar har hyresmomsens skadliga effekter för hela samhället påtalats. Dessa effekter har blivit särskilt tydliga under pandemin. Hyresmomsen håller dörren stängd för föreningar, företag, hållbara innovationer och aktiviteter samtidigt som tomma och underutnyttjade lokaler är en mångmiljardkostnad för samhället. Konsekvenserna står i uppenbar strid med momsens syfte och ändamål och vi saknar svar vem som försvarar sådana effekter. Från Svenskt Näringslivs sida har vi särskilt lyft att en förändrad frivillig skattskyldighet enligt vår hemställan kan behålla nuvarande ordning för de som önskar samtidigt som ovanstående problem åtgärdas.
Nu behövs omedelbart besked om nästa steg. Såväl föreningsliv som näringsliv behöver besked för att kunna bedriva och investera i sin verksamhet. Att inte göra något – är inte ett alternativ!
Länkar;
promemoria och publicerade remissvar
lagändringsförslag och bildspel
tidigare bloggar
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
