Lägre bolagsskatt ökar skatteintäkterna
En vanlig (miss)uppfattning i den allmänna skattedebatten är att bolagsskattesänkningar leder till minskade bolagsskatteintäkter. En färsk studie från Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén visar att så inte är fallet. Studien visar att bolagsskatteintäkterna i relation till BNP under de senaste 40 åren inte har minskat, trots betydande sänkningar av bolagsskattesatsen under samma period. Enligt studien har länder som sänkt sin bolagsskattesats erfarit en efterföljande ökning av såväl inhemska investeringar som utländska direktinvesteringar, något som i sin tur har lett till högre sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter. Studien åberopar forskning som visar att en sänkning med 10 procentenheter av bolagsskattesatsen kan medföra en ökning av den årliga tillväxten med så mycket som 1–2 procentenheter.
Ett intressant inslag är att studien belyser skatteincidensen (skatteövervältringen) av bolagsskatt, något som uppmärksammas alldeles för lite i den allmänna debatten. En sammanställning över andra studier på området visar att löntagarna får bära mellan 30 till 400 procent av bolagsskatten. Dessutom vältras skatten över på aktieägare och konsumenter. Krav på högre bolagsskatter resulterar således inte bara i högre skatt för bolagen.
Enligt studien är den allmänna debatten snedvriden och ibland direkt felaktig. Genom att blanda begrepp och ett komplext regelverk tror en stor andel av EU-invånarna, felaktigt, att bolagen inte bär sin del av skattebördan. Studien visar vidare att bolagsskattesänkningarna inte har lett till ett s k ”race to the bottom”. Istället har det varit fråga om korrigeringar av skattesatserna till en mellannivå, omkring 20 procent. Att så är fallet bekräftas även av en studie som Copenhagen Economics gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Där konstateras att de sänkningar av bolagsskattesatser som sker globalt stannar av vid 20–25 procent och att skatteintäkterna i relation till BNP har varit stabila över de senaste decennierna.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
