Lägre bolagsskatt ökar skatteintäkterna
En vanlig (miss)uppfattning i den allmänna skattedebatten är att bolagsskattesänkningar leder till minskade bolagsskatteintäkter. En färsk studie från Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén visar att så inte är fallet. Studien visar att bolagsskatteintäkterna i relation till BNP under de senaste 40 åren inte har minskat, trots betydande sänkningar av bolagsskattesatsen under samma period. Enligt studien har länder som sänkt sin bolagsskattesats erfarit en efterföljande ökning av såväl inhemska investeringar som utländska direktinvesteringar, något som i sin tur har lett till högre sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter. Studien åberopar forskning som visar att en sänkning med 10 procentenheter av bolagsskattesatsen kan medföra en ökning av den årliga tillväxten med så mycket som 1–2 procentenheter.
Ett intressant inslag är att studien belyser skatteincidensen (skatteövervältringen) av bolagsskatt, något som uppmärksammas alldeles för lite i den allmänna debatten. En sammanställning över andra studier på området visar att löntagarna får bära mellan 30 till 400 procent av bolagsskatten. Dessutom vältras skatten över på aktieägare och konsumenter. Krav på högre bolagsskatter resulterar således inte bara i högre skatt för bolagen.
Enligt studien är den allmänna debatten snedvriden och ibland direkt felaktig. Genom att blanda begrepp och ett komplext regelverk tror en stor andel av EU-invånarna, felaktigt, att bolagen inte bär sin del av skattebördan. Studien visar vidare att bolagsskattesänkningarna inte har lett till ett s k ”race to the bottom”. Istället har det varit fråga om korrigeringar av skattesatserna till en mellannivå, omkring 20 procent. Att så är fallet bekräftas även av en studie som Copenhagen Economics gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Där konstateras att de sänkningar av bolagsskattesatser som sker globalt stannar av vid 20–25 procent och att skatteintäkterna i relation till BNP har varit stabila över de senaste decennierna.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
