Lägre bolagsskatt ökar skatteintäkterna
En vanlig (miss)uppfattning i den allmänna skattedebatten är att bolagsskattesänkningar leder till minskade bolagsskatteintäkter. En färsk studie från Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén visar att så inte är fallet. Studien visar att bolagsskatteintäkterna i relation till BNP under de senaste 40 åren inte har minskat, trots betydande sänkningar av bolagsskattesatsen under samma period. Enligt studien har länder som sänkt sin bolagsskattesats erfarit en efterföljande ökning av såväl inhemska investeringar som utländska direktinvesteringar, något som i sin tur har lett till högre sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter. Studien åberopar forskning som visar att en sänkning med 10 procentenheter av bolagsskattesatsen kan medföra en ökning av den årliga tillväxten med så mycket som 1–2 procentenheter.
Ett intressant inslag är att studien belyser skatteincidensen (skatteövervältringen) av bolagsskatt, något som uppmärksammas alldeles för lite i den allmänna debatten. En sammanställning över andra studier på området visar att löntagarna får bära mellan 30 till 400 procent av bolagsskatten. Dessutom vältras skatten över på aktieägare och konsumenter. Krav på högre bolagsskatter resulterar således inte bara i högre skatt för bolagen.
Enligt studien är den allmänna debatten snedvriden och ibland direkt felaktig. Genom att blanda begrepp och ett komplext regelverk tror en stor andel av EU-invånarna, felaktigt, att bolagen inte bär sin del av skattebördan. Studien visar vidare att bolagsskattesänkningarna inte har lett till ett s k ”race to the bottom”. Istället har det varit fråga om korrigeringar av skattesatserna till en mellannivå, omkring 20 procent. Att så är fallet bekräftas även av en studie som Copenhagen Economics gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Där konstateras att de sänkningar av bolagsskattesatser som sker globalt stannar av vid 20–25 procent och att skatteintäkterna i relation till BNP har varit stabila över de senaste decennierna.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten

Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
