Lägre bolagsskatt ökar skatteintäkterna
En vanlig (miss)uppfattning i den allmänna skattedebatten är att bolagsskattesänkningar leder till minskade bolagsskatteintäkter. En färsk studie från Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén visar att så inte är fallet. Studien visar att bolagsskatteintäkterna i relation till BNP under de senaste 40 åren inte har minskat, trots betydande sänkningar av bolagsskattesatsen under samma period. Enligt studien har länder som sänkt sin bolagsskattesats erfarit en efterföljande ökning av såväl inhemska investeringar som utländska direktinvesteringar, något som i sin tur har lett till högre sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter. Studien åberopar forskning som visar att en sänkning med 10 procentenheter av bolagsskattesatsen kan medföra en ökning av den årliga tillväxten med så mycket som 1–2 procentenheter.
Ett intressant inslag är att studien belyser skatteincidensen (skatteövervältringen) av bolagsskatt, något som uppmärksammas alldeles för lite i den allmänna debatten. En sammanställning över andra studier på området visar att löntagarna får bära mellan 30 till 400 procent av bolagsskatten. Dessutom vältras skatten över på aktieägare och konsumenter. Krav på högre bolagsskatter resulterar således inte bara i högre skatt för bolagen.
Enligt studien är den allmänna debatten snedvriden och ibland direkt felaktig. Genom att blanda begrepp och ett komplext regelverk tror en stor andel av EU-invånarna, felaktigt, att bolagen inte bär sin del av skattebördan. Studien visar vidare att bolagsskattesänkningarna inte har lett till ett s k ”race to the bottom”. Istället har det varit fråga om korrigeringar av skattesatserna till en mellannivå, omkring 20 procent. Att så är fallet bekräftas även av en studie som Copenhagen Economics gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Där konstateras att de sänkningar av bolagsskattesatser som sker globalt stannar av vid 20–25 procent och att skatteintäkterna i relation till BNP har varit stabila över de senaste decennierna.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
