Självbestämmande om skatter viktigt för Sverige

En ledartext i DN 22 juli om bolagsskatt misstolkar den aktuella debatten och förbiser viktiga insikter från skatteforskningen. Svepande påståenden förs fram att bolagen skulle ”smita undan” och skribenten menar att Sverige borde stödja EU-kommissionens förslag om EU-gemensam bolagsskattebas, eftersom det skulle vara ”ett sätt att bevara det nationella självbestämmandet”.

Sveriges bolagsskattesats är ungefär i nivå med våra konkurrentländer. Däremot är vår kapitalbeskattning i ägarledet väsentligt högre än omvärlden. I en debattartikel och bakomliggande forskningsrapport lyfter vi konstruktivt fram vilka positiva effekter reformer av kapitalskatten skulle ha i form av fler investeringar, stärkt sysselsättning och ökat välstånd. Tyvärr misstolkar DN:s ledarskribent detta när hon blandar samman bolags- och kapitalinkomstskatt och därtill kallar vår argumentation för ”hotfull”.

Ledarskribenten återger visserligen korrekt att de formella bolagsskattesatserna successivt sänkts runt om i världen. Ryktet om bolagsskatteintäkternas död är dock överdrivet. Enligt OECD:s statistik motsvarar dessa intäkter stabilt mellan 2,5 och 3 procent av BNP de senaste två decennierna och de har om något ökat i betydelse från en nivå strax under 2 procent under 1970- och 80-talen. Utvecklingen med sänkta skattesatser tycks ha haft positiva effekter för investeringar och andra skattebaser.

Än mer grundläggande är att bolagsskatten i sig inte är ett självändamål, något som pedagogiskt förklarats i denna smedjan-krönika. Dessutom bärs bolagsskatten i slutänden i betydande utsträckning av löntagarna och olika kartläggningar beräknar att skattens incidens (övervältring) är åtminstone 50 procent.

Likaså är en vanlig (miss)uppfattning att skattebelastningen för bolag med digital profil skulle vara lägre än traditionella bolag. En åtskillnad mellan dessa kategorier är svår i praktiken eftersom de flesta bolag idag är digitaliserade, men i den mån det är möjligt visar studier att skillnaden om något går åt andra hållet. Empirin ger vid handen en skattebelastning på 29 procent för digitala företag och 28 procent för traditionella och studier pekar på att de senare i högre grad är lånefinansierade, vilket ofta ger lägre skattebelastning.

För öppna ekonomier med liten hemmamarknad och för ekonomier med många exportberoende storföretag vore det negativt med en utveckling där mindre hänsyn tas till var värden skapas i form av forskning, utveckling och huvudkontorsverksamhet och där beskattningsrätten istället flyttas över till stora marknadsländer där konsumtion sker. En aktuell rapport pekar på att Sverige, tillsammans med andra små eller exportberoende länder, skulle riskera att tappa kring 20 procent av sin bolagsskattebas om beskattningsrätten flyttas.

Sveriges regering har på ett förtjänstfullt sätt försvarat vår nationella suveränitet i skattefrågor genom att motsätta sig såväl EU-kommissionens förslag om gemensam bolagsskattebas (CCCTB) som förslagen på senare tid om digitalskatt. Den europeiska diskussionen om CCCTB har pågått länge och gällde ursprungligen en frivillig möjlighet men sedan 2016 är kommissionens förslag obligatoriska regler på EU-nivå. Detta har mött omfattande kritik och skulle gå tvärs emot vad ledarskribenten kallar att bevara nationellt självbestämmande. För svensk konkurrenskraft är det angeläget att fortsatt hävda vårt självbestämmande i skattefrågor.

Texten även publicerad något redigerad som replik i DN.