Lastbilstrafiken ger överskott till statskassan
Tankarna på att låta lastbilstrafiken betala en kilometerskatt för att täcka mer av sina kostnader är fel. En utredningsrapport visar att lastbilstrafiken redan idag betalar betydligt mera i skatt än kostnaderna.
Vägslitageskattekommittén, lämnade sitt förslag om vägslitageskatt (SOU 2017:11) till regeringen den 28 februari. Förslaget innebär i korthet att lastbilar över 12 ton ska beskattas och att alla allmänna vägar omfattas. Kostnaden skulle bli 0,38 -1,69 kronor per kilometer, beroende på olika variabler, bl.a. axelvikter och förekomst av draganordning för släp. Utredningen föreslog också ett utbyggt kontrollsystem, med kameror och poliskontroller.
Strax innan utredningen presenterade sitt förslag hade regeringen meddelat att man inte tänkte gå vidare med det utan i stället komma med ett eget förslag, dock osäkert när.
I diskussionerna om en vägslitageskatt liksom i direktiven till Vägslitageskattekommittén framhålls bl.a. att en vägslitageskatt ska syfta till att den tunga trafiken i högre grad ska betala sina kostnader.
I en utredningsrapport som PWC tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv redovisas de trafikrelaterade intäktsströmmarna och de summerade marginalkostnaderna som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till. Rapporten visar att den tunga trafiken bär sina kostnader och mer därtill. Skattebelastningen är ca 7 miljarder kr högre än den samhällsekonomiska marginalkostnaden.
Rapporten i sin helhet finns här.
En vägslitageskatt på den nivå som utredningen föreslagit innebär kostnadsökningar för nästan alla företag. Extra mycket kommer kostnaderna naturligen att öka för företag med många och långa transporter. Detta gäller t.ex. för en stor mängd företag i glesbygd i Sveriges inland som i stort sett saknar alternativa transportmöjligheter.
Särskilt mot bakgrund av att lastbilstrafiken betalar ca 7 miljarder mera i skatt än sina kostnader är det inte rimligt att genom en vägslitageskatt ytterligare beskatta transporter i ett land med så långa avstånd som Sverige. Detta kommer att slå mot företagens konkurrenskraft och få negativa effekter på sysselsättningen.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle