Lastbilstrafiken ger överskott till statskassan
Tankarna på att låta lastbilstrafiken betala en kilometerskatt för att täcka mer av sina kostnader är fel. En utredningsrapport visar att lastbilstrafiken redan idag betalar betydligt mera i skatt än kostnaderna.
Vägslitageskattekommittén, lämnade sitt förslag om vägslitageskatt (SOU 2017:11) till regeringen den 28 februari. Förslaget innebär i korthet att lastbilar över 12 ton ska beskattas och att alla allmänna vägar omfattas. Kostnaden skulle bli 0,38 -1,69 kronor per kilometer, beroende på olika variabler, bl.a. axelvikter och förekomst av draganordning för släp. Utredningen föreslog också ett utbyggt kontrollsystem, med kameror och poliskontroller.
Strax innan utredningen presenterade sitt förslag hade regeringen meddelat att man inte tänkte gå vidare med det utan i stället komma med ett eget förslag, dock osäkert när.
I diskussionerna om en vägslitageskatt liksom i direktiven till Vägslitageskattekommittén framhålls bl.a. att en vägslitageskatt ska syfta till att den tunga trafiken i högre grad ska betala sina kostnader.
I en utredningsrapport som PWC tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv redovisas de trafikrelaterade intäktsströmmarna och de summerade marginalkostnaderna som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till. Rapporten visar att den tunga trafiken bär sina kostnader och mer därtill. Skattebelastningen är ca 7 miljarder kr högre än den samhällsekonomiska marginalkostnaden.
Rapporten i sin helhet finns här.
En vägslitageskatt på den nivå som utredningen föreslagit innebär kostnadsökningar för nästan alla företag. Extra mycket kommer kostnaderna naturligen att öka för företag med många och långa transporter. Detta gäller t.ex. för en stor mängd företag i glesbygd i Sveriges inland som i stort sett saknar alternativa transportmöjligheter.
Särskilt mot bakgrund av att lastbilstrafiken betalar ca 7 miljarder mera i skatt än sina kostnader är det inte rimligt att genom en vägslitageskatt ytterligare beskatta transporter i ett land med så långa avstånd som Sverige. Detta kommer att slå mot företagens konkurrenskraft och få negativa effekter på sysselsättningen.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...