Lastbilstrafiken ger överskott till statskassan
Tankarna på att låta lastbilstrafiken betala en kilometerskatt för att täcka mer av sina kostnader är fel. En utredningsrapport visar att lastbilstrafiken redan idag betalar betydligt mera i skatt än kostnaderna.
Vägslitageskattekommittén, lämnade sitt förslag om vägslitageskatt (SOU 2017:11) till regeringen den 28 februari. Förslaget innebär i korthet att lastbilar över 12 ton ska beskattas och att alla allmänna vägar omfattas. Kostnaden skulle bli 0,38 -1,69 kronor per kilometer, beroende på olika variabler, bl.a. axelvikter och förekomst av draganordning för släp. Utredningen föreslog också ett utbyggt kontrollsystem, med kameror och poliskontroller.
Strax innan utredningen presenterade sitt förslag hade regeringen meddelat att man inte tänkte gå vidare med det utan i stället komma med ett eget förslag, dock osäkert när.
I diskussionerna om en vägslitageskatt liksom i direktiven till Vägslitageskattekommittén framhålls bl.a. att en vägslitageskatt ska syfta till att den tunga trafiken i högre grad ska betala sina kostnader.
I en utredningsrapport som PWC tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv redovisas de trafikrelaterade intäktsströmmarna och de summerade marginalkostnaderna som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till. Rapporten visar att den tunga trafiken bär sina kostnader och mer därtill. Skattebelastningen är ca 7 miljarder kr högre än den samhällsekonomiska marginalkostnaden.
Rapporten i sin helhet finns här.
En vägslitageskatt på den nivå som utredningen föreslagit innebär kostnadsökningar för nästan alla företag. Extra mycket kommer kostnaderna naturligen att öka för företag med många och långa transporter. Detta gäller t.ex. för en stor mängd företag i glesbygd i Sveriges inland som i stort sett saknar alternativa transportmöjligheter.
Särskilt mot bakgrund av att lastbilstrafiken betalar ca 7 miljarder mera i skatt än sina kostnader är det inte rimligt att genom en vägslitageskatt ytterligare beskatta transporter i ett land med så långa avstånd som Sverige. Detta kommer att slå mot företagens konkurrenskraft och få negativa effekter på sysselsättningen.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...