Luftslag och osäkerhet för småföretagen
Regeringen planerar att gå vidare med ett förslag om flygskatt. Inga positiva miljöeffekter kan väntas av detta. Åtgärden har också beskrivits som ett slag i luften och mötts av omfattande kritik.
Flygskatteförslaget har regeringen försökt sätta i förbindelse med förslag om vissa lättnader av skatten på arbete. Kopplingen brister dock. Flygskattehöjningen föreslås bli permanent medan skattelättnaden aviserats som tidsbegränsad åtgärd. Skattelättnader på arbete är visserligen välkommet men behöver utformas generellt.
Förslaget om begränsad sänkning av arbetsgivaravgiften under vissa förutsättningar innebär i någon mån en korrigering av de snedvridande problem som följde av att denna åtgärd tidigare utformats enbart för enskilda näringsidkare men inte för andra företagsformer. Förslaget är dock fortfarande krångligt utformat med många restriktioner. Tidsbegränsningen för förslaget torde också reducera dess betydelse.
I sammanhanget är det angeläget att framhålla att de mindre företagen för närvarande lever under hotet om skärpt entreprenörsskatt på upp till 5 miljarder kr. Remisskritiken har varit massiv mot utredningsförslaget om skärpta 3:12-regler. Det är därför välkommet att Miljöpartiet sagt nej och vill stoppa delar av förslaget.
När det gäller flygskatten har en utredning nyligen visat att den t.o.m. kan leda till marginellt ökade klimatutsläpp. Flyget ingår redan i EU:s handel med utsläppsrätter, därför har en nationell skatt ingen positiv effekt för miljön. Man kan säga att på detta område har hela EU samma skorsten och den kommer släppa ut lika mycket även om Sverige inför skatten.
Kostnaderna för flygskatten riskerar dessutom tränga undan utvecklingssatsningar på t.ex. miljövänligare bränslen. Därtill får skatten negativa konsekvenser för näringslivets konkurrenskraft, för glesbygden och för alla landsändar där beroendet av flyg är stort.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...