Momsen i den digitala tidsåldern
I december kom EU-kommissionens momsförslag ”VAT in the digital age” (ViDA) avseende plattformsekonomin, en enda registreringspunkt och digital realtidsrapportering. I förslagen gömmer sig flera långtgående förslag som berör näringslivet i stort varför en bred diskussion behövs och inte bara bland oss som försöker hålla koll på momsreglerna.
EU-kommissionen betonar att bakgrunden till förslagen är problemen med momsbedrägerier, att momsen är för komplex och betungande för företagen och att de 30 år gamla gränshandelsreglerna inte är anpassade för den digitala tidsåldern.
Det är angeläget att bekämpa bedrägerier och välkommet att EU-kommissionen ser över momsen med ambitionen att förenkla, anpassa till en digital verklighet och att uppmuntra till e-fakturering. Men resultatet får inte bli högre regelbörda för de seriösa företagen samtidigt som det är tveksamt om förslagen effektivt kan bekämpa bedrägerier. Att förslagen inte innehåller en relevant konsekvensanalys och att förenklingsförslagen är för svaga, är oacceptabla brister.
I paketet om digital rapportering måste två långtgående förslag särskilt uppmärksammas. Krav föreslås att en faktura ska ställas ut inom 2 dagar avseende EU-handel och förslag på att samlingsfakturan helt slopas både för EU- och nationell handel. Avseende dessa två förslag saknas såväl djupare beskrivning av skälen som dess konsekvenser. I vårt remissvar återfinns flertal exempel där medlemsföretag beskrivit det omöjliga med dessa förslag. Vidare är det förvånande att dessa två förslag inte återfinns i regeringens fakta-promemoria.
Det är ett omfattande material, med långtgående förslag utan översatta texter som skickas ut under en alltför kort remisstid. Det är därför mycket viktigt att näringslivet får tillfälle för en fortsatt och löpande dialog under tiden förslagen diskuteras i EU:s rådsarbetsgrupper.
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för ungefär hälften av den slutliga skatten, medan den femtedel med lägst ekonomisk standard svarar för mindre än fem procent. Skillnaden beror både på inkomstskillnader och på progressivitet i skattesystemet.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
