Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
De flesta är neutrala i synen på rika, men fler är positiva än negativa, fler ser också rikas påverkan på samhället som något positivt. Resultatet kanske förvånar många som tror att Norden är präglat av den så kallade Jantelagen (se artikel i Smedjan).
Resultaten för Sverige överensstämmer med de undersökningar som den tyske historikern och sociologen Rainer Zitelmann tidigare gjort liksom med en omfattande studier från PEW Research. Svenskars värderingar på dessa områden avviker gentemot många andra länder. I Sverige finns en mer positiv syn på marknadsekonomi och mindre avundsjuka mot rika. Denna undersökning bekräftar resultaten för Sverige och visar dessutom att det samma gäller för våra grannländer.
Den nya undersökningen innehåller även ett antal resultat som är intressanta för skattedebatten i de nordiska länderna:
Prestation ska löna sig
Överlag menar de tillfrågade att det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta. De som instämmer är ungefär dubbelt så många som de som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Undantagen är Finland där övervikten är något mindre och Estland där den är väsentligt större.
Företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket
I samtliga länder är det över 70 procent som anser att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas, att bättre villkor för företag gynnar hela samhället, att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärden samt att respektive land ska arbeta aktivt för att minska handelshinder och tullar globalt.
Det totala skattetrycket är för högt
I Finland och framförallt Estland anger fler att skattetrycket är för högt och färre tycker det är bra som det är. I Sverige, Danmark och Norge anser ungefär hälften att skattetrycket är för högt. Andelen som anser att skattetrycket är för lågt är liten, mellan två procent i Estland och åtta procent i Sverige.
Skatter på arbete och företagande är för höga
Synen på beskattning av arbete och företagande är tämligen lika i de undersökta länderna. En majoritet anser att både skatterna på arbete och på företagande är för höga och bör sänkas och det är väsentligt färre som inte instämmer. I Sverige, Danmark och Norge är det ca 60 procent som anser skatten på arbete är för hög. I Finland är andelen över 70 procent och i Estland är det nära åttio procent som anser att skatten på arbete är för hög och bör sänkas. I Sverige och Danmark anser ungefär hälften att skatten på företagande är för hög och bör sänkas för att främja tillväxt. I Finland, Norge och Estland är motsvarande andel ungefär 60 procent.
Några ytterligare resultat per land:
• Estland: mest optimistiskt om tillväxt, mest för ”egna ansträngningar”, mest kritiskt till skatt på arbete.
• Finland: mest jämlikhetsorienterat, mest skeptiskt till tillväxtens fördelning, högst upplevd avundsjuka.
• Sverige: mest kritisk till företagsvinster och unikt med en grupp på åtta procent som tycker att skatten är för låg. I övriga länder är motsvarande grupp två till fyra procent.
• Danmark: minst avundsjuka, mest positiva till företagsvinster.
• Norge: ligger ofta mitt emellan, få extrema värden.
Hela rapporten finns här
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
