Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
De flesta är neutrala i synen på rika, men fler är positiva än negativa, fler ser också rikas påverkan på samhället som något positivt. Resultatet kanske förvånar många som tror att Norden är präglat av den så kallade Jantelagen (se artikel i Smedjan).
Resultaten för Sverige överensstämmer med de undersökningar som den tyske historikern och sociologen Rainer Zitelmann tidigare gjort liksom med en omfattande studier från PEW Research. Svenskars värderingar på dessa områden avviker gentemot många andra länder. I Sverige finns en mer positiv syn på marknadsekonomi och mindre avundsjuka mot rika. Denna undersökning bekräftar resultaten för Sverige och visar dessutom att det samma gäller för våra grannländer.
Den nya undersökningen innehåller även ett antal resultat som är intressanta för skattedebatten i de nordiska länderna:
Prestation ska löna sig
Överlag menar de tillfrågade att det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta. De som instämmer är ungefär dubbelt så många som de som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Undantagen är Finland där övervikten är något mindre och Estland där den är väsentligt större.
Företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket
I samtliga länder är det över 70 procent som anser att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas, att bättre villkor för företag gynnar hela samhället, att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärden samt att respektive land ska arbeta aktivt för att minska handelshinder och tullar globalt.
Det totala skattetrycket är för högt
I Finland och framförallt Estland anger fler att skattetrycket är för högt och färre tycker det är bra som det är. I Sverige, Danmark och Norge anser ungefär hälften att skattetrycket är för högt. Andelen som anser att skattetrycket är för lågt är liten, mellan två procent i Estland och åtta procent i Sverige.
Skatter på arbete och företagande är för höga
Synen på beskattning av arbete och företagande är tämligen lika i de undersökta länderna. En majoritet anser att både skatterna på arbete och på företagande är för höga och bör sänkas och det är väsentligt färre som inte instämmer. I Sverige, Danmark och Norge är det ca 60 procent som anser skatten på arbete är för hög. I Finland är andelen över 70 procent och i Estland är det nära åttio procent som anser att skatten på arbete är för hög och bör sänkas. I Sverige och Danmark anser ungefär hälften att skatten på företagande är för hög och bör sänkas för att främja tillväxt. I Finland, Norge och Estland är motsvarande andel ungefär 60 procent.
Några ytterligare resultat per land:
• Estland: mest optimistiskt om tillväxt, mest för ”egna ansträngningar”, mest kritiskt till skatt på arbete.
• Finland: mest jämlikhetsorienterat, mest skeptiskt till tillväxtens fördelning, högst upplevd avundsjuka.
• Sverige: mest kritisk till företagsvinster och unikt med en grupp på åtta procent som tycker att skatten är för låg. I övriga länder är motsvarande grupp två till fyra procent.
• Danmark: minst avundsjuka, mest positiva till företagsvinster.
• Norge: ligger ofta mitt emellan, få extrema värden.
Hela rapporten finns här
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Det skatterättsliga företrädaransvaret – reform eller kosmetika?
Den 11 september presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om förändringar i reglerna kring det skatterättsliga företrädaransvaret. Trots att syftet med översynen var att öka rättssäkerheten och förbättra förutsättningarna för företagare som hamnar i ekonomiskt svåra situationer, kan det ...